Bygg billigare

En aspekt som ofta missas när det kommer till att bygga hus är slutkostnaden för husen. Det är även sant inom ekobygg. Ibland mer så än i det vanliga byggandet pga att en del ekorekomaterial är vansinnigt dyra. Som hampaisolering tillexempel.

Här tänkte jag presentera lite förslag på hur du kan bygga billigare och eventuellt klara dig undan allt för stora skulder. Jag har aldrig förstått hur vi kan prata om hållbara byggen och samtidigt helt bortse från den ekonomiska hållbarheten. Måste du ta ett lån på flera miljoner för att köpa dig ett hus är det i grunden ekonomiskt ohållbart för de allra flesta av oss. Och då är vi ändå bland de rikaste i världen!

Bygg själv
Gör så mycket av arbetet som du klarar av själv. Läs på, gå kurser och inse vart dina begränsningar ligger. Ta in snickare elektriker, rörmokare osv där det behövs och där du känner att du absolut inte klarar av det eller där lagar och regler säger att du måste ta in en yrkesperson. Tänk på att du kostar kanske 100kr om dagen i matkostnad medan en snickare ligger runt 500kr i timmen. Du behöver inte skatta på det arbete du gör på ditt hus men det behöver snickaren.

Den summa du sparar på att göra jobbet själv är helt enorm och det kan därför vara värt att ta tjänstledigt i ett år eller mer för att bygga ditt hus själv. Räkna på det och se hur lång tid du kan jobba åt dig själv för samma summa som snickarn, elektrikern med mera vill ha. Det finns få saker som är så tillfredställande som att bo i ett hus en har byggt själv.

Återvinn
När du återvinner material gör du inte bara miljön en stor tjänst utan även din plånbok. Det finns hela hus som bortskänkes på blocket och andra sidor. Timmerhus kan vara en bra investering att plocka ner och flytta och det är inte så svårt som det låter. Är det inte allt för stort går det att flytta hela huset som det är med en transportfirma. Mycket billigare än att bygga nytt och troligtvis överlägsen kvalitet på virket jämfört med dagens.
Fönster och dörrar finns i överflöd att köpa begagnat eller kanske till och med få gratis mot nedplockning. Där kan du spara tiotusentals kronor beroende på hur många fönster och dörrar du behöver. I mitt hus på hjul sparade jag cirka 20tkr på fönster och dörrar.

Bygg inte hela huset på en gång
Rita upp hela ditt tänkte hus men bygg det i omgångar. Börja med kök och ett rum så att det går att flytta in redan första året. Bygg sedan på de rum du behöver samt en eventuell övervåning. Förr var det vanligt att bygga ett hus med två våningar och lämna vinden oinredd. På så vis kan en bo på undervåningen som är färdig och bygga klart övervåning när behov uppstår. Är det bara mellanbjälklaget isolerat så är det en bra lösning.

Bygg inte så stort
Vår uppvärmda bostadsyta blir bara större och större. Senast jag kollade upp det låg vi på 54kvadratmeter uppvärmd bostadsyta per person. Det är vansinnigt mycket yta som oftast bara fungerar som förråd för en massa prylar, möbler, böcker och annat som vi antagligen inte använder iallafall. Tänk igenom hur mycket yta du verkligen behöver. Kvadratmeter kostar inte bara när du bygger utan under husets hela livstid. Att värma upp tio kvadratmeter till blir mycket pengar på ett år. Pengar som du skulle kunna göra annat för. Gå ner i arbetstid kanske? 🙂

Köp befintligt
På många orter i vårt avlånga land är det mycket billigare att köpa befintlig fastighet pga att marknadsvärdet är så pass lågt. Bygger man nytt på en sån ort är huset värt mindre när det är klart än vad materialet kostade. Dessutom finns det en massa tomma hus på sådana orter som det är bra om någon tar hand om.

Bygg enkelt
Att bygga enklare är ett väldigt bra sätt att få ner priset. Drar du inte in vatten och el blir det väldigt lätt att bygga. Badrum är oftast det dyraste rummet i nybyggda hus pga risken för vattenskador och materialkostnad. Var och en måste ju bestämma sig för vilken nivå av komfort en vill ha i sitt färdiga hus men det är intressant att ifrågasätta allt sånt som en tror är nödvändigt att ha. Det kan ta en långt. Och närmare drömmen om ett billigt hus och boende.
Uppvärmningskällan är också avgörande för slutpriset. En kakelugn eller rörspis är långt mycket billigare än ett vattenburet system och ställer inte heller till det för dig om du vill åka bort en längre tid på vintern. Det är bara att kallställa huset. Ingen uppvärmningskostnad när du inte är hemma.

Välj billiga tekniker
De tekniker som finns för att bygga hus är olika dyra. Ska du bygga timmerhus, jordskepp, halmbalshus, ramverk eller regelstomme? Läs på och gå kurser i olika tekniker som tilltalar dig och se de olika styrkor och svagheter som teknikerna har och ta reda på kostnadsnivån. Timrar du själv kan det bli ganska billigt men köpt är det en dyr teknik. Halmbalshus är arbetsintensivt men materialet är billigt. Regelstomme är lättare än många tror och relativt billigt om en väljer en billig isolering som tillexempel att spruta lösull.

Studiecirkel
Anordna en studiecirkel genom ett lokalt studieförbund. Deltagaravgiften kan betala en lärare som visar hur ni ska göra när ni bygger. Detta är vanligt inom alternativa tekniker som halmbalshus och andra lertekniker samt timring. Men skulle absolut gå att göra inom vanlig regelstomme med. Känner du dig säker nog kan du ju hålla egna kurser och på så sätt få en inkomst från ditt bygge som kan betala för material till huset.

Arbetsdagar
Anordna arbetsdagar och ta hjälp av vänner och andra för att bygga klart ditt hus. Se till att det är en trevlig stämning med mycket mat och fika så kommer många dyka upp. Var noga med planeringen och struktureringen så det finns jobb till alla. Det kan gå rysligt fort när det kommer många människor. Målning och enklare sysslor är perfekt till arbetsdagar.

Jag hoppas att de här enkla tipsen kan hjälpa dig att få ner slutkostnaden till en mer rimlig nivå för just ditt hus. Kom gärna med fler tips om du har några. 🙂 Här kan du läsa lite andra tips på hur du kan bygga billigare: Byggahus.se/ByggBilligt

Sex dagars jobb – Tio månader ledigt

Jag insåg precis att jag alltså bara behöver jobba sex dagar för att kunna vara ledig i tio månader. Det är ganska svindlande. Inget jag fick lära mig i skolan direkt. Den här tron om att ett evigt slitande på ett lönejobb är det som krävs för att kunna vara ledig. Att det enda sättet att vara ledig mer – är att jobba mer.

När det i själva verket är precis tvärtom. Logiskt nog.

För att det här ska fungera måste du fokusera på dina utgifter istället för dina inkomster. Det är utgifterna, framförallt, som avgör hur rik du är eller hur mycket du kan vara ledig – Hur lite du behöver jobba.

Jag driver eget inom bygg och bor i det som kallas glesbygden. Det innebär att jag utöver grundavdraget också gör ett glesbygdsavdrag vilket totalt blir 18500kr per år.

De första 18500kr jag tjänar varje år går alltså rakt ner i min ficka. Först därefter behöver jag skatta på de pengar jag drar in. Jag tjänar 15000kr(7500kr med skatt och soc avgifter) i veckan eller 3000kr(1500kr) per dag. Eftersom jag klarar mig på cirka 1850kr i månaden innebär det att jag kan vara ledig i tio månader på sex dagars jobb. 🙂

I den här budgeten ingår i stort sett inget mer än kost och logi. Så skulle jag bara jobba sex dagar skulle det bli ganska torftiga tio månader. Men å andra sidan behövs det inte så mycket för att trivas där jag bor. Det är lugnt och tyst och stjärnhimmeln är otrolig. Men det är klart att tillslut tröttnar man på att fika med sina vänner hela dagarna. Men dit har jag inte kommit riktigt än.

Hur ser dina utgifter ut? Vad skulle du göra om du var ledig mer? Gör du verkligen det du vill?

Att handgräva en bilväg

När mina vänner köpte ett kalhygge på 1,3 hektar saknades det, bland annat, en väg in. Hur går man tillväga när man behöver få en väg skapad så att man kan ta sig in på sin tomt med bil, släp och sitt lilla hus på hjul? I vår industrialiserade del av världen är det ganska logiskt att höra av sig till en grävfirma eller liknande. Så gjorde även mina vänner och fick då höra att det skulle kosta 40.000kr att få till en väg. Säkert ett helt okej pris för det skulle ha blivit en väldigt välbyggd väg med djupa diken och många olika bärlager. Men det skulle ta lång tid att  jobba in den summan och det finns roligare saker att lägga pengar på. Därför togs beslutet att helt enkelt handgräva vägen. Hundratals stubbar att gräva upp, 200m väg att krattta, rensa, gräva och lass på lass med grus att hämta och köra ut.

Det är svårt att beskriva hur jävla tungt jobb det är att handgräva en väg på kalhyggesmark men jag lovar att det är tungt. Tillvägagångssättet ser ut såhär: Gräv ut runt alla stubbar, kapa alla rötter även de som går neråt, bryt upp stubben och kasta bort den, fyll igen hålet, rensa bort matjord/torvlager på resten av ytan, bryt upp marken, ta bort alla stora stenar som kan ställa till problem i framtiden, kratta ut och jämna av ytan, platta till marken, gräv diken, fyll på grus. Upprepa tills du har gjort uppskattningsvis 600 kvadratmeter väg.

Bil togs till hjälp på slutet när gruset skulle långt. Innan användes skottkärra.

Här var halva vägen klar och nästan framme vid det framtida uteköket som skymtar i bakgrunden som ett Stonehenge i trä.

Nu är vägen klar sen några veckor och A har flyttat sin vagn till den nya tomten. Det kommer ett inlägg om det längre fram. A och R har jobbat som galningar med vägen. Det har tagit tid och kostat mycket svett, ytterst lite blod och kanske en och annan tår men ytterst lite pengar! Jag tycker det är intressant att se hur oerhört jobbigt det är att att bygga/underhålla ens en liten vägsnutt när en inte använder sig av stora grävmaskiner. Det blir ganska tydligt att vägnätet kommer kollapsa så fort fossila bränslen inte längre är en möjlighet. Men också intressant att se vad vi är kapabla till med nästan enbart muskelkraft och enkla verktyg.

Hur många månadsutgifter har du i madrassen?

Ekonomisk trygghet kan uttryckas på så många olika sätt. Det förhärskande sättet att mäta det på i samhället vi lever i är genom att titta på inkomsten frikopplat från utgifterna. En hög lön är det som anses viktigt. Jag funderar och funderar på min lilla kammare och har så väldigt svårt att förstå mig på alla människor som sitter i sina hus, bilar och landställen som banken äger. Att de känner sig trygga ekonomiskt.

Jag är ju inte alls någon ekonom så jag har inte alla fina ord för att uttrycka min känsla men så kom jag att tänka på hur länge jag skulle klara mig om pengarna helt slutar komma in varje månad.

Som det är nu lever jag ju på halvt studiebidrag+lån. Lite drygt 3000kr/mån. Varje månad gör jag av med ungefär 2500kr och lever ganska bra på det. På mitt sparkonto har jag ungefär 25.000kr. Det innebär alltså att jag klarar mig i tio månader även om inga pengar skulle komma in på mitt lönekonto. Det tycker jag känns ganska så tryggt ekonomiskt. Hur länge skulle du klara dig ekonomiskt helt utan inkomst? Jag tycker det kan vara ganska relevant att fundera på med tanke på hur ekonomin krisar i Europa och antagligen kommer fortsätta krisa.

Målet bör kanske vara att ha pengar så man klarar sig ett helt år men jag är ändå rätt så nöjd. På tio månader hinner jag nog ordna upp min ekonomi genom att ta ett lönejobb eller minska mina utgifter ännu mer genom att exempelvis börja odla min egen mat.

Jordskepp i Europa

Jag har ju skrivit en del om jordskepp tidigare, både positivt och negativt samt även presenterat ett utkast på hur man skulle kunna bygga ett fungerande jordskepp här i kalla norden. För ganska länge sedan nu fick jag tag i en bok som handlar om jordskepp i Europa som följer mina tankar ganska väl. De har gjort ett allvarligt försök att studera de jordskepp som finns i Europa så att man på sikt kan utveckla det till något som faktiskt fungerar.

Något som är ganska vanligt förekommande bland jordskeppsentusiaster är den totala avsaknaden av kritik mot just jordskepp. Det är ganska underligt när man tänker på det. Om man ska ta på sig ett så stort projekt som att bygga ett eget hus bör man ju vara mån om att det blir så bra som möjligt. Det kostar inte bara pengar, det kostar även tid och svett. Jag är en snickare som byggt mycket konventionella hus men jag kan formligen ösa ur mig kritik mot det sättet att bygga. Jag känner timmermän som timrat många hus och de kan kritisera timrade hus. Det ser jag som något sunt. Att man kritiserar något betyder bara att man tar det hela på allvar, inte att man förkastar hela konceptet. Nog om det.

Boken jag läst heter Earthships in Europe och är skriven på engelska med en del svåra ord men jag tycker inte att det var några problem att läsa den. Författarna heter Mischa Hewitt och Kevin Telfer. Jag har läst från pärm till pärm men inte heller det behöver man ju göra. Den funkar bra att bläddra i för att ta ut det man tycker är det gottigaste. Boken är läsvärd för de av oss som antingen är intresserade av att bygga ett jordskepp eller bara fascinerade av konceptet. Michael Reynolds, grundaren av konceptet Earthships, har avböjt att delta på något sätt i boken men han och hans kompanjoner har varit med och byggt flera av jordskeppen som förekommer i boken.

Jag listar kapitlen här för att ni ska få en överblick av vad boken innehåller:
Introduction
What is an Earthship?
Construction methods
Building with waste
Renewable powersystems
Water
European builds
Earthship Fife
Eartship Brighton
Eartship France
Eartship Valencia
The groundhouse, Brittany
Earthship Almeria
Passive solar design and thermal performance
Conclusion: The future of earthships in europe

——————————————————–

Boken är väldigt grundlig och går igenom det mesta på ett pedagogiskt sätt även om vissa tabeller och liknande kan vara lite svårtolkade samt att texten kan kännas lite akademisk, men inte så pass att det stör alltför mycket. Författarna är tydligt influerade av de senaste årens utveckling av passivhus och deras fokus på lufttäthet men så länge man är medveten om det tycker jag boken ger mycket information som man kan använda sig av om man vill förbättra konceptet för vårt kallare klimat.

Det jag fann intressantast i boken var att slutligen få tillgång till lite uppgifter om kostnaden för ett jordskepp. Det är långtifrån gratis särskilt om man måste ta in en massa hantverkare till olika uppgifter. Man kan ju såklart ha tur och få tag i volontärarbetare som är snickare, rörmokare, elektriker, grävmaskinister osv men det är nog inte något man kan lita på.

Eartship Fife har kostat(bara materialen) 26.000£ alltså 258.000kr. Detta för ett jordskepp på 31kvadratmeter. De tog in Michael Reynolds och nio andra från USA som ledde arbetet i åtta dagar, oklart vad det kostade. Resten av arbetsstyrkan var gratis under hela byggtiden. Om man skulle sätta ett pris(löner) på arbetsinsatsen skulle man hamna på en slutkostnad på cirka 14.000kr – 16.000kr per kvadratmeter. Det tog två år att slutföra projektet.

Foto: http://www.sci-scotland.org.uk Earthship Fife

Eartship Brighton kostade 3,2 miljoner kronor och det är på 124kvadratmeter vilket ger ett kvadratmeterpris på drygt 25.000kr. Även i det här projektet var Michael Reynolds och ett gäng av hans anställda med och startade upp bygget en vecka och kom sedan tillbaks på slutet och körde en vecka till. Det var tänkt att bygget skulle ta ett år men det drog av flera anledningar ut till tre års tid innan det blev klart.

Photo: Gaia Engineering (www.gaiaengineering.com) Eartship Brighton

Eartship France kostade 188.000 Euros då euron stod i tio kronor. Detta jordskepp är på 130kvadratmeter vilket ger ett kvadratmeterpris på cirka 15.000kr. Det tog ett år att bygga klart det hela. Intressant nog säger Gillian Trott att det troligtvis går att bygga ett jordskepp för cirka 5.000kr/kvadratmeter om man gör det helt själv men att det är viktigt att ha expertis. Men då ska man komma ihåg att man behöver mer isolering här uppe i norden så det kvadratmeterpriset blir automatiskt dyrare häruppe då isolering är ganska dyrt. Även i det här projektet var Michael Reynolds och några anställda med och startade upp projektet men här i hela sex veckor. De hade också många volontärer som hjälpte till. En av författarna till boken skrev 2008 en krönika om när han och hans fru sov över i Earthship France, den kan ni läsa här.

Foto: Mnn.com Earthship France

Eartship Valencia är på totalt 188kvadratmeter och har kostat 630.000kr vilket ger ett kvadratmeterpris på bara 3.400kr. Men då har de också byggt helt själva, med lite hjälp från Michael Reynolds och hans anställda i mitten av bygget, och det tog dem sju år att bli klara. Det är inte alla som klarar att leva i ett bygge i sju år, kan lätt sluta med skilsmässa.

Foto: Oscar and Lisa Eartship Valencia

The Groundhouse har jag tidigare skrivit om här. De vill inte säga vad det kostade att bygga så man kan nog utgå ifrån att slutnotan blev ganska dyr. Det är iallafall på 140kvadratmeter totalt. Det här jordskeppet kanske egentligen inte kan kallas jordskepp då det skiljer sig en hel del från det ursprungliga konceptet. Det är inte off-grid och det har inte växtceller inomhus bland annat. Det är ändå med i boken då det så tydligt är inspirerat av jordskeppskonceptet.

Foto: www.telegraph.co.uk The Groundhouse

Earthship Almeria är inte färdigbyggt än, de började 2007, men första etappen ska bli 81 kvadratmeter och det har hittills kostat 170.000kr. De bygger helt själva och verkar lugna med att det tar lite tid.

Foto: Earthship Spain Earthship Almeria

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det tar längre tid att bygga ett jordskepp än vad många tror. Det är inte en särskilt enkel konstruktion om den ska funka här i kalla norden utan snarare komplex jämfört med många andra tekniker. Det är också dyrare att bygga ett jordskepp än vad många tror, mycket tack vare att vi här behöver en hel del isolering för att det ska gå att få någon sorts ekonomi i driften. Det man kan se i de jordskepp som hittills byggts är att de använder betong och cement i absurda mängder vilket är ett material som man helt borde undvika, särskilt om man ska ha någon som helst trovärdighet som ekobyggnation. Man kan få mycket hjälp från volontärer från hela världen.

Tapetsera med lump-papp :)

Innan jag flyttade till Skattungbyn hann jag med att tapetsera klart det lilla rum jag bott i. Jag fick stor hjälp av min vän Fredrik då jag hade lite svårt att komma igång själv. Det var länge sedan jag tapetserade sist och då var det ingen angenäm upplevelse så det var bra med någon som kunde sparka mig i arslet litegrann. Dessutom är det alltid roligare om man är två, minst dubbelt så roligt 🙂

Vi tapetserade alltså väggarna med lump-papp. Det är sådan papp som brukar säljas som underlagspapp till parkettgolv för att minska stegljud när man går på golvet. När man tapetserar med det gör det ungefär samma jobb som en underlagstapet. Sådana man kan köpa för dyra pengar när man vill ha en tapet som jämnar ut underlaget innan man sätter dit den fina tapeten som man vill ha synlig. Kommer inte ihåg de exakta priserna nu men jag räknade ut att det är ungefär fyra gånger billigare att tapetsera med lump-papp än underagspapp typ Covertapet och liknande.

Personligen tycker jag det blev riktigt snyggt och om jag skulle bo kvar skulle jag nog låtit bli att måla tapeten. Det blev en rå känsla, lite som betong vilket passar fint med de djupa fönsternischerna. Vi gjorde så att vi limmade först på underlaget en sväng och sedan på tapetvåderna. Vi satte tapeten med en centimeters överlapp och slutligen rollade vi tapeten en gång till utanpå med tapetklister. Detta för att den inte ska suga så mycket färg när man målar den. Det gjorde att den blev lite mörkare vilket bara var snyggt. Pappen i sig är inte helt död utan det finns lite liv i den då den nästan är gråmelerad.

Ekonomisk anpassningsförmåga

Det ekonomiska system vi lever i är så skevt att jag anses vara i ekonomisk fara eftersom jag inte jobbar för tillfället utan istället använder min tid till att studera och bättra på min bildning. Jag läser ju inte ett program på universitetet där man kan antas tjäna igen de pengar man tagit i lån av CSN utan väljer att läsa kurser jag är genuint intresserad av istället. Istället för en ingenjörsutbildning läser jag hållbar utveckling, ekologisk odling, permakultur, ekofilosofi och liknande vilket i mina ögon är enormt mycket mer relevant för ett liv på den här planeten. Detta leder till att jag nu har en skuld till CSN på 150.000kr. Jag har också två gamla lån från när jag arbetade. Totalt har jag skulder på 200.000kr.

Det är (nästan) alltid enklare att sänka sina utgifter än vad det är att höja sina inkomster och detta har jag tagit fasta på samtidigt som jag gick från en bra inkomst som snickare(20.000kr/mån) till att studera(2500kr/mån+lån) vilket lett till att jag klarar mig på cirka 3500kr inklusive allt. Där ingår mat, bostad, värme, el, internet,  mobil, resor, gymkort – allt. Snart flyttar jag till Skattungbyn och där räknar jag med att klara mig på 1500kr/mån inklusive allt.

En vanlig Svensson sitter idag på miljonlån och har ofta utgifter på 10.000kronor i månaden. Ändå anses de vara de som har koll på sin ekonomi. För att de trampar i samma hjulspår som `alla` andra. Det är normen och normen är Kung. Om man som jag tror på en framtid med stora förändringar när det kommer till energi, klimat, ekonomi måste man fråga sig vilka egenskaper som är viktiga. I tider av förändring kommer anpassningsförmåga alltid vara det viktigaste, att man kan förändras i samma takt som världen eller snabbare. Ekonomisk anpassningsförmåga således. De som står och viftar med sitt hyreskontrakt på Öfvre Östermalm kommer ha svårt att hänga med i svängarna.

Nästa steg för mig om det skulle behövas, och för att det är kul och klimatsmart, är att odla en stor del av min mat själv vilket ytterligare kommer sänka mina kostnader. Till sommaren kommer jag ha en egen liten vagn att bo i igen och i framtiden förhoppningsvis en egen bit mark att ställa den på.

Förtäta staden

Karen Chapple har byggt ett litet hus på sin tomt för att få in lite extra pengar i form av hyra. Det tycker jag är en utmärkt ide på flera sätt. Dels ger det unga och studenter, och andra behövande, möjlighet att hyra ett litet hus till överkomligt pris samtidigt som det förtätar bebyggelsen där människor vill bo. På så sätt slipper vi ha städer som breder ut sig mer och mer på bekostnad av natur- och djurliv. Dessutom kanske hyresgästerna inser att de inte behöver större hus än de 23 kvadratmeter som detta hus är på. Idag bor vi i Sverige i genomsnitt på 49 kvadratmeter per person så om vi skulle få ner det antalet till hälften skulle en väldig massa uppvärmd bostadsyta `försvinna` vilket skulle göra att energiåtgången skulle gå ner vilket skulle göra att våra utsläpp skulle minska. Med mindre bostadsyta skulle vi kanske ha råd att isolera våra hus bättre också vilket ytterligare skulle minska vår energiåtgång och våra utsläpp. Värt att fundera på när larmrapporterna avlöser varandra på nyheterna om vårt allt varmare klot…

Lastpallar får nytt liv

Vi lever i ett överflödessamhälle. Vi har det så bra och är så rika att vi fortfarande tror att det finns något sådant som skräp. Det är bara i fattiga samhällen som man inte låter något gå till spillo, man hittar ett nytt användningsområde för det som kastas av någon. Jag hoppas att vi snart börjar återvinna mer av det som slängs. Här kommer en rolig video som är sprängfylld med inspiration på hur man kan ta tillvara och återvinna gamla lastpallar istället för att skicka dem till förbränning.

Shotgun Schack – Familjeliv och företagande i vagnar

Källa: Yorkmix.com

Här är en härligt inspirerande film om en liten familj som bor i vagn och dessutom har sitt lilla familjeföretag i en annan vagn som står parkerad precis bredvid. Mamman i familjen visar runt i vagnen och berättar om de renoveringar som har gjorts bla för att sonen skulle få ett större rum. Hon pratar mycket om ekonomi, som är anledningen att de bor såhär, och vad man ska tänka på – vad som krävs – för att klara den omställning som behövs för att gå ner i storlek på bostaden.

Något som verkligen fastnade i mig är när hon pratar om deras företag som numera har bara en fjärdedel av den forna omsättningen men ändå drar in mer pengar till hushållet. Dessutom har de mer tid för den kreativa biten av jobbet. Det är hemligheten bakom mycket av problemen i vårt samhälle som jag ser det, vi bara producerar mer och mer men ingen blir gladare eller rikare av det. Det blir bara mer skräp. Jag tror vi alla behöver få uttryck för våra kreativa och livsbejakande sidor. Det gör oss gott.

Deras första video som är några år tidigare kan ni se här under.