Archive for the ‘Utbildning’ Category

Flytt till Skattungbyn

skattis

Nu är det dags för en stor förändring i mitt liv igen. Jag har kommit in på en folkhögskoleutbildning i permakultur som leder till ett certifikat. Kursen är på fem månader halvfart och den kompletteras med en kurs i ekobygg samt antagligen någon till kurs på distans eller jobb som snickare. Kursen ges av Mora Folkhögskola och är placerad i Skattungbyn där jag tidigare har gått en kurs i Ekologisk odling och hållbar livsföring. Det ska bli kul att träffa alla klasskamrater och ta del av föredrag av Esbjörn Vandt. Kurslitteraturen har jag redan läst i en kurs på universitetet som hette Permaculture and local food systems så det är ju både bra och dåligt lite beroende på hur man ser det.

första bilderna 013

Om några timmar åker jag upp till Skattungbyn igen då med ett helt flyttlass. Även om jag är en minimalist sett till normen i samhället har jag ändå en hel del skit att släpa på. Dessutom är jag ju snickare så jag har samlat på mig en del verktyg som tar en massa plats. Men jag får försöka packa smart så att allt kommer med helt enkelt. I värsta fall får jag åka två vändor men det slipper jag ju helst såklart.

luris vagnHär ska jag bo 🙂

Jag hoppas på ett roligt, härligt och inspirerande 2013 och det känns som det kommer bli så. Enda orosmolnet är väl att jag ska bo i en kompis vagn och det är lite svårt att hålla värmen i den. Det blir antagligen så att jag får lägga lite arbete på att försöka värmesäkra den så gott det går. Men det är jävligt billig hyra så det är det lätt värt. Här ska sparas pengar till nästa projekt som antagligen blir en till vagn som jag kommer bo i framöver.

Här har jag skrivit tidigare om Skattungbyn:
Nyfiken på Skattungbyn?
Vagnsliv i Skattungbyn

Annonser

Kurs i hur man lägger lergolv

Jag har varit på kurs i lergolv hos Marjo men vi hann med och prata om allt möjligt och omöjligt inom alternativ byggnation och smarta och/eller billiga lösningar. På bilden här ovan ser ni blandstationen där vi spenderade mycket tid för att blanda till de olika blandningarna vi behövde.

Wwoofern Vincent från Frankrike visar Marzipantestet. Blandningen vi var ute efter vid det här tillfället är klar när leran, om man doppar fingret i blandningen, få en tydlig kant och inte rinner.

Som golvmaterial under lergolvet har Marjo lagt glasflaskor som inte går att panta. Det blir som en `fattigmans` version av Hasopor. Isoleringsvärdet utgörs av luft som står still, något som flaskorna bidrar till. På det övre lagret av flaskor lade vi grus så att flaskorna skulle ligga still medan vi lade det första lagret av lergolvet. För att få golvet att hålla ihop lade vi in kokosnötsnät i lerblandningen.

Den kunnige och trevlige Ulf Henningsson visar här hur man ska arbeta in kokosnötsnätet i lerblandningen. Ulf var lärare för kursen och delade frikostigt med sig av sin kunskap på ett ödmjukt sätt.

Här har vi lagt det första lagret nät i lerblandningen och jobbar vidare med nästa laddning lera. De tre rutorna i golvet är så kallade sanningsfönster som är till för att man ska kunna se materialet under sanningsfönstret. I det här fallet är det lite olika material i golvet i de tre sanningsfönstren; Krossat glas, Liggande glasflaskor, Stående glasflaskor. För mig känns det som att de stående glasflaskorna med toppen nedåt borde vara det mest effektiva. Ska bli intressant att se vad det blir för resultat av golvet. Jag tror det kommer funka fint. Huset ska bli ett hönshus och jag tror inte att hönsen ska behöva frysa om fötterna inte. Man kan ju fundera på varför det inte finns sanningsfönster i moderna husbyggen, kanske är det så att man inte vill se vad det finns för skit i väggarna på ett modernt hus?

Första lagret av lergolvet klart. Vi ställde in en fläkt och en fuktsamlare för att försöka torka golvet till dagen efter då vi skulle lägga andra lagret av lergolvet. I vanliga fall skulle golvet haft längre tid på sig att torka men eftersom vi skulle få pröva på nästa lager av golvet med var vi tvungna att stressa processen lite.

Andra lagret av tre är nu lagt. Tyvärr hann vi inte lägga det tredje och avslutande lagret på grund av torktider, i vanliga fall ska man låta det torka en vecka per centimeter lermaterial man har lagt. Vi fick dock en genomgång av Ulf i hur man ska gå tillväga med det tredje och avslutande lagret. Efter det ska man måla golvet med linolja så att det härdar. Vill man har färg på golvet får man blanda i pigment. Tre lager linolja står emot kraftigt slitage. Det finns en restaurang i Norge som har Lergolv vilket säger en del om hur bra dessa golv är.

Det fanns även en hel del annat att titta på hos Marjo. Hennes ambition är att bygga upp ett center för lerbyggeri där man kan visa de olika metoder och tekniker som finns. Hon är på god väg. Här ovan ser vi tre formar för att göra lersten – Adobe. Dessa kan man efter torkning mura med.

Här ovan har vi en enkel torkstation för lerteglet. Billigt, lokalt material. När man murar med dessa stenar ska man försöka blanda till lerbruket man har i fogarna så att det liknar den lerblandning man hade i stenarna så mycket som möjligt. Då blir hela väggen en enhet som blir mycket stark.

Det här är sanningsfönster som sitter på väggen i det lilla gästhuset.  Från vänster är det kokosnötsnät, yxhugg i panelen och träribbor.

Ett till sanningsfönster, den här gången med hönsnät bakom. Väldigt bra material men kan ställa till besvär för de som är elöverkänsliga.

Det sista sanningsfönstret i gästhuset. Bakom det ser vi nässelfiber. Andra material som kan användas i lerblandningen är hästhår, fårull och människohår.

Här ser vi tre olika tekniker i den ena väggen. Från vänster är det kubbhusvägg, träflis och lera, ler och halm. Kubbhustekniken går ut på att man murar upp en vägg med vedträn och även har isolering i form av kutterspån eller liknande. Träflisen blandas med en lös lervälling och läggs sedan i formar i väggen tills det torkar . Ler och halm funkar likadant men istället för träflis har man halm.

Skattungbykursen 2010

Jag har länge tänkt skriva ett långt blogginlägg om mitt år på kursen Ekologisk odling och hållbar livsföring men det har inte blivit av. Här kommer det dock tillslut. Kursen ges av Mora Folkhögskola men är förlagd i Skattungbyn. Min årskull hade en del kritik mot kursen som vi pratade med Rektorn om. Bland annat tack vare det fick kursen en till lärartjänst 2011, sen tror jag att Patrik, odlingsläraren(älskar!), fått lite mer arbetstid och att Anders(kursföreståndaren) också har fått det. Det verkade, när jag hälsade på, som att detta har lett till att kursen har blivit lite bättre.

Odlingsdelen är helt underbart fantastiskt bra. Patriks enda `brist` är att han är så glad i att dela med sig av sin ofantliga kunskap att han ibland pratar på så länge att man inte klarar att trycka in allt i sin lilla hjärna. Men en hel del fastnar ändå. Jag brukar säga att om man vill lära sig odla så är Skattungbykursen ett bra val  Den hållbara livsföringen är den lite svagare delen på kursen men det beror såklart på vilken utgångspunkt man har. Jag hade önskat att det varit mer kurstid för att prata om olika sätt att leva hållbart. Mer diskussion och föreläsningar.


Mitt år var hursomhelst väldigt lärorikt och utvecklande men året formas enormt av klassen du hamnar i. Det är trots allt en by med bara 325 invånare och sen är det din klass. Man lär sig mycket av varandra vare sig man vill eller inte. Man ska vara medveten om att kursen har rätt stort fokus på grupprocessen så det blir mycket diskussioner om hur man ska göra olika saker och lösa kollektiva uppgifter. Man får jobba med sin konflikträdsla om man säger.

Det har stannat en hel del sköna människor från mitt och andra år som man kan hitta om man ger sig ut i skogarna och letar. Även 2011 var det några elever som valde att stanna kvar i byn efter avslutad kurs.
Sen vill jag även säga att byn i sig är väldigt inspirerande! Det finns mycket människor i byn som gått kursen för länge sen och andra som inte har gått den som har mycket roliga ideer och kul projekt sett till byns litenhet.

Under det år jag gick kursen byggde jag min lilla vagn som jag sedan hade som studentrum under resten av kursen. Även om jag delvis gjorde det på skoltid, olovandes, så tycker jag att det finns goda möjligheter att experimentera med olika sätt att bo och leva under kursen. Under mitt år var det några av mina kamrater som flyttade ut i tipi på sommaren och bodde där i några månader. Även en Jurta stod uppställd bredvid. Under åren har många vagnar och tipis skapats av elever på fritiden eller skoltiden. Under mitt år påbörjades en Jurta, tre vagnar och två tipis. Men jag tror att det var nåt sorts rekord.

Kurslitteratur Hållbar Utveckling A

Jag har länge tänkt att jag ska skriva lite om den kurslitteratur vi har läst inom kursen Hållbar Utveckling A på Uppsala Universitet och nu har jag äntligen fått tummen ur. För vissa av er kanske det känns helt ointressant men jag vet att jag själv är väldigt intresserad av litteraturtips inom hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattar alltså; Klimatförändringarna, rättviseproblematiken, generationsrättvisa och demokrati. Det är sju böcker och sen har vi haft en massa artiklar också men dom kan jag tyvärr inte tipsa om här för det skulle ta alldeles för lång tid men böckerna artiklarna kommer ifrån kommer nog förr eller senare tipsas om i vilket fall så håll ut.

A new Green History of the world av Clive Ponting

En bok som ger en bra överblick över hur människan alltid byggt upp civilisationer som växer och frodas pga att de utnyttjar de resurser som finns till hands tills det inte längre finns resurser kvar att stödja den civilisationen vilket leder till en kollaps. Han tar upp hur vi har skadat klimatet och hur vi fortfarande skadar det men också vilka problem vi måste lösa för att hitta en hållbar väg framåt. Boken kan absolut upplevas som lite torr men det finns en hel del intressant information i den så den är väl värd att ta sig igenom.

Fungerande Globalisering av Joseph E Stiglitz

Inte mindre än en nobelpristagare i ekonomi fast det är ju inget riktigt nobelpris eftersom ekonomi inte är en vetenskap. Han diskuterar hursomhelst i boken vad som kan göras för att globaliseringen ska fungera och komma alla till del. Han menar att den ekonomiska globaliseringen har gått snabbare än den politiska och rusat förbi förmågan att hantera konsekvenserna genom politiska processer. För att lösa detta måste vi gå från Nationalekonomi till Globalekonomi menar Stiglitz och skisserar en politik för global rättvisa.

Det är en väldigt läsvärd bok anser jag för att Stiglitz har en unik inblick i maktens korridorer, han har bland annat varit med och format USAs ekonomiska politik samt suttit med i World Trade Organisation. Den kritik han har mot dessa båda jättar är alltså synnerligen väl underbyggd och inget som kommer från någon hippie ute i skogen. Och kritiken är svidande. Helt klart är det så att Stiglitz är nåt på spåren i den här boken och världen skulle bli en mycket bättre plats om hans tankar genomfördes men jag tror ändå inte på det som en slutlig lösning för han är så fast i det system han själv varit med och byggt upp. Jag tror att vi måste kolla på själva systemet och ändra det i grunden inte bara nöja oss med att finjustera det existerande fallerande systemet.

What we leave behind av Derrick Jensen och Aric Mcbay

What we leave behind är nog svår att ta till sig för människor som sitter fast i mainstream-kulturen i vårt samhälle eftersom den är rätt radikal i sin utformning och i budskapet den förmedlar. Författarna är helt enkelt två människor som inte blundar för människans förmåga att förstöra förutsättningarna för liv på jorden, både för mänskligheten och andra arter. De är arga, trötta och väldigt väldigt beslutsamma att hamra in i oss att vi måste ändra på vårt beteende innan det är försent. Vi måste också, enligt författarna, ställa oss frågan när vi ska börja göra motstånds mot de som förstör vår planet och hur långt vi är beredda att gå.

Boken är klart läsvärd tycker jag men jag är ju också ett fan av människor som vågar vara radikala och vågar stå för att de har en obekväm åsikt utan att ursäkta sig. Tror som jag har skrivit tidigare att det är viktigt att det finns människor i samhället som utmanar våra tankar och normer och det gör Derrick Jensen med råge. Läs mitt tidigare inlägg om honom här om du är nyfiken på vem han är.

Välfärd utan tillväxt av Tim Jackson

Tim Jackson är väldigt omskriven även i svensk press och man får upp många artiklar om man söker på hans namn. Boken Välfärd utan tillväxt handlar om att vi står inför en av de största utmaningarna i modern tid. Hur ska vi lyckas förena evig tillväxt med minskad klimatpåverkan? Är det ens möjligt?

I boken lägger Jackson fram en trovärdig vision av hur det mänskliga samhället kan blomstra utan att överskrida planetens ekologiska gränser. Vi får hoppas att visionen tas på allvar av våra politiker.

Thinking in systems av Donella H Meadows

En bok som handlar om hur man kan använda systemtänkande för att lösa problem. Först måste man identifiera de system som finns och när man läst den här boken inser man att det finns system överallt runtomkring oss. Efter det kan man gå vidare och se vart i systemen man kan lägga kraft för att få ut så bra resultat som möjligt.

En lättläst och bra bok för att få grundläggande kunskap inom systemtänk.

Slutet på världen som vi känner den av Claus Leggewie och Harald Welzer

Mänskligheten står inför avgörande utmaningar på klimat och miljöområdet. Men skulle klimatkrisen kunna innebära en förnyelse av demokratin underifrån och ett incitament för att skapa ett bättre sätt att leva? Det menar de båda tyska samhällsvetarna som skrivit den här boken. De nöjer sig med andra ord inte med att ställa diagnos på sakernas tillstånd, utan diskuterar med politisk realism vårt kollektiva och individuella manöverutrymme: Klimatkrisen som en medborgerlig möjlighet. ”Vi önskar oss läsare som är glada att kunna lämna den gamla världen bakom sig och som vill medverka till skapandet av en bättre värld.”

Den bok jag läste klart sist och kanske därför den bok som kändes minst intressant för att jag redan läst mycket av det som stod däri genom andra källor utanför kurslitteraturen. Den är dock väldigt intressant då den pekar på mycket som är fel i rådande system och hur mycket felaktiga investeringar som görs ur samhällssynpunkt pga att politiker vill sitta kvar vid makten hellre än att bidra till att samhället utvecklas i en positiv riktning för dess medborgare.

Mot nya mål – Hållbar utveckling

Ja snart är det dags för mig att flytta igen. Jag ska börja plugga på CEMUS i Uppsala till hösten. Om jag kommer in vill säga, men det gör jag nog. Hoppas hoppas. Där ska jag läsa Hållbar Utveckling A som är en tvärvetenskaplig kurs. Har smitit in på ett seminarium där tidigare så jag har en liten aning om hur det är. Tror kursen kommer cementera många av mina tankar och värderingar men även ge mig många nya infallsvinklar på problemen i världen.

Ett problem som finns med den här och liknande kurser är att många som går den felaktigt tror att de har gjort något för miljön bara genom att gå den. Det tror inte jag. Kunskap är inte lösningen på miljöproblemen. Det hjälper ingen att jag går en kurs och sen sitter hemma och tänker på vad bra den var. Jag måste också omsätta min kunskap i handling. Jag hoppas och tror att jag kommer göra det. På många olika sätt. Ett sätt att påverka med sin kunskap kan ju vara att engagera sig politiskt vilket jag hoppas göra i framtiden. Ett annat att informera andra om kursen och vad man lärde sig där. Jag informerar redan nu!