Archive for september, 2012

Trädgårdsmur i Cobteknik

Jag har länge fantiserat om cob-murar i en framtida trädgård. Jag tycker de är så otroligt vackra med sina slingrande, organiska former. Tekniken ger en möjlighet att låta händerna skapa formerna och man behöver varken vattenpass eller tumstock. Muren växer fram genom lek och trevlig samvaro och blir som ett resultat av detta så vacker och självklar i sin omgivning.

Att det är naturliga material som används som kan hittas på platsen i de allra flesta fall är bara ytterligare en bonus. Dessutom behöver man inte använda sig av motorverktyg som väsnas och dånar samt är farliga för oaktsamma fingrar. Därför kan arbetet utföras av vem som helst i stort sett, alla kan vara med, tillochmed barnen som älskar att kladda med lerblandningen.

Delar av kinesiska muren har byggts med den här tekniken så man kan lugnt kalla den en beprövad byggteknik. Att bygga hus med tekniken är dock inte att rekommendera i kalla klimat som Sverige.

I filmen får vi också se byggandet av ett halmbalshus med bärande konstruktion av trä som är tänkt som ett exempelhus för att påvisa att halm är ett bra byggmaterial. Förhoppningen är att man med hjälp av det ska kunna få till en förändring av byggnormerna i USA  på sikt. Halmbalshus är absolut något jag vill bygga i framtiden och jag har redan läst in mig på en hel del litteratur på området och dessutom provat på tekniken på en kurs.

Vegitecture – Vertikal grönska i staden

Här har de kommit på ett fint sätt att få in mer grönytor i städerna som bidrar till att rena luften och skapar boytor för en mängd arter som fåglar, fladdermöss och geckoödlor. Samtidigt som de täcker för fula väggytor. Den här väggen ligger i Barcelona men det borde vara möjligt att göra här i Sverige med även om vårt klimat ställer andra krav på växterna och systemet.

Bondbönor gurka squash

Nu har jag slutskördat bondbönorna, squashen och gurkorna. Blasten och skidorna från bondbönorna har jag lagt tillbaka i landet så de kan brytas ner och återgå till jord. Det är bra för jordstrukturen och mikrolivet. Bondbönorna spritade jag med hjälp av en vän och förvällde och paketerade in för frysen så jag har till matlagning framöver. Bondbönor tänker jag odla mer av i framtiden. Himla rolig växt som ger mycket och är lättodlad. Gurka blev det litet mycket av i år och squash blev det alldeles för mycket av så det kommer jag nog skära ner på litegrann. Potatisen blev det inget med för jag var så sen men i framtiden ska jag odla riktigt mycket potatis har jag tänkt. Lättodlat, lättlagrat och bra avkastning 🙂

Odlaren beundrar sin skörd

 

Förväller bondbönorna

Gurka och squash slutskördades också

Bondbönorna förvällda och paketerade

Inpackade i tidningspapper för att skydda mot ljus och frysskador

Det blev fem rejäla paket med bondbönor som jag kan ha i grytor eller andra maträtter under hösten/vintern. Räcker till tjugo portioner skulle jag tro. Ganska bra utdelning på några timmars jobb totalt. Bondböna är en riktigt bra och rolig böna. Testa den om du inte redan har gjort det.

Läs gärna mina tidigare inlägg om odlingen här:
Odla för omställning
Odlingen i bilder

 

Hus byggt på en parkeringsplats

Vad ska man göra när man inte har råd att köpa en stor tomt, eller när det helt enkelt inte finns en tomt att köpa för att man vill bo så centralt. Vad sägs om att bygga på en parkeringsplats. Parkeringsplatser finns det iallafall för många av. Vi behöver mindre bilar, mer cyklar och mer smarta bostäder.

Den här mannen har lyckats bygga ett litet hus med tre våningar på en parkeringsplats och fyllt huset med en mängd smarta utrymmessparande lösningar. Bland annat gardiner framför garderoben istället för dörrar, hushållsmaskiner under hyllor eller gömda i skåp, och såklart en massa annan smart förvaring samt väldigt små badrum och rum överhuvudtaget. Han har också jobbat en hel del med att skapa en känsla av utrymme genom att bland annat ha stora fönster. Han bor han tillsammans med sin mamma, det måste vara härligt 😉

Det är helt klart ett intressant hus ur många synvinklar men läget mitt i stan(Tokyo) är inte riktigt mitt drömläge om man säger så. Men det finns ju många därute i världen som vill, eller kanske måste, bo i storstäder. Egentligen är det nog så att små kompakta boenden lämpar sig särskilt väl just i städer eftersom det där finns en begränsad yta till skillnad från landsbygden där vi har gott om plats för lite större hus. Jag förespråkar ju små kompakta boenden oavsett vart man bor men ändå.

Vagnsbygge: Tankar om isolering

Hur ska man tänka när man isolerar sitt hus eller hus på hjul egentligen? Det är en djungel därute med isoleringssorter, olika produkter och olika tillverkare  samt olika leverantörer. Det är inte lätt att bilda sig en uppfattning om vad som är det bästa alternativet. När jag funderar kring detta finns det några faktorer som spelar in i valet av isolering. Först och främst är det tråkigt nog priset för att jag inte har särskilt mycket pengar, vagnen kommer vara bekostad av CNS-lån. Efter det har vi miljövänligheten och sen har vi vikten. Vikten behöver man ju inte bry sig särskilt mycket om när man bygger ett vanligt hus, om alls, men när man bygger ett hus på hjul är det väldigt viktigt.
Min plan var att isolera vagnen med Hampaisolering. Hampaisoleringen har bra fuktbuffrande egenskaper och är dessutom klimatpositiv och fungerar som en koldioxidsänka då den binder mer koldioxid än vad tillverkningen släpper ut. Det finns egentligen inget som talar emot att använda hampaisolering om man har råd. Det är det dock inte alla som har, hampaisoleringen är den dyraste isoleringen – 20.750kr*

Efter det har jag kollat på linisolering då jag av en slump såg att Bauhaus har fått in det i sitt sortiment vilket borde göra att priset sjunker drastiskt. Det är möjligt att det på sikt kommer göra det men än så länge är det ganska dyrt. Linullsisolering har också bra fuktbuffrande egenskaper som lämpar sig för en diffusionsöppen lösning men den skulle kosta mig 18.200kr*

Jag har tidigare skrivit om Thermofloc som jag använde mig av för att isolera mitt lilla rum här på gården. Det är ett billigt och smidigt sätt att isolera men då skulle bara isoleringen till vagnen väga cirka 700kilo och det är minst dubbelt så mycket som de andra isolermaterialen. Det är en viktig faktor vid bygget av ett litet hus på hjul så det här alternativet försvinner på grund av det. Hade jag valt det här alternativet hade det kostat cirka 10.000kr*

Sist på min lista har vi Glasfiberisoleringen. Det är inget roligt material att jobba med då det kliar en hel del samt innehåller små partiklar som inte är bra att få ner i lungorna. 30viktprocent utgörs av returglas och den siffran är tydligen stigande vilket bådar gott om man nu ska ha det som material. Har dåliga fuktbuffringsegenskaper vilket gör att fukten söker sig in i träkonstruktionen istället om man får in fukt i väggen. På grund av detta måste man använda sig av en tunn plastfilm i väggarna som en ångspärr. Det går åt ganska stora mängder energi vid tillverkningen av isoleringen då materialen hettas upp till 1500 grader. Det som talar för glasfiberisolering är egentligen bara priset. Kostnaden för att isolera min vagn skulle bli 5.800kr*

Här kan man tydligt se att ju sämre ett material är för miljön desto billigare är det. Vår tids paradox. Det sätter människor som mig i en knepig situation. Ska jag välja det billigaste alternativet så att jag har råd och slipper att ta lån som jag sedan måste lägga tid av mitt liv på att betala. Eller ska jag välja det dyraste alternativet så jag kan sova med gott samvete på nätterna men måste starta mitt liv i hus med en skuld? Den här våndan gäller ett hus på hjul på åtta kvadratmeter golvyta, tänk då vilken vånda det ska bli om man ska bygga ett hus på 110kvadratmeter. Det blir ju omöjligt att välja det bättre alternativet. Hur skulle ni göra?

*Priserna är uträknade på väggar och golv som har 145mm isolering och ett tak som har 290mm isolering.

Jordskepp i Falköpings kommun

Foto: Kevin Schot

Jag har länge följt utvecklingen av Sandra och Kevins jordskeppsbygge så gott det varit möjligt utan att faktiskt åka dit. Över Facebook således. Det har varit roligt att se det växa fram ur jorden med hjälp av enkla verktyg och muskelkraft. Spadar, släggor, hinkar och en och annan hammare. Jordskeppet är inte helt färdigt men det är delvis väldigt nära. Jag ser med spänning fram emot att se det helt klart då jag tror att det går att lära sig enormt mycket från detta bygge eftersom det är det första jordskeppet i Sverige.

Tyvärr är det så att det är byggt utan lov från kommunen så nu är det en massa bråk hit och dit om det ska få vara kvar eller inte. Kommunen har varit där flera gånger och tittat på det men inte kunnat komma till något beslut om hur de ska göra med det. Grannarna är inte jätte glada men Sandra och Kevin kämpar på. Det återstår att se hur det blir men nu går det iallafall att njuta av den här videon som en volontär har skapat och lagt upp. Erkänn att det är ett roligt projekt 🙂

Greker skapar självförsörjande kollektiv

Vad ska man göra när ens framtidsutsikter ser allt annat än goda ut på grund av bankernas spekulerande och tvånget att folket ska betala för det? Man kan göra som de här grekerna, flytta ut på landet och börja bruka marken. Fyra personer har dragit igång det här projektet med målet att skapa ett lärocentrum för hållbart leverne med kurser i odling och annat. De bor i Yurtor och har lyckats bli 80% självförsörjande. 80% självförsörjning verkar vara den gräns som är hyfsat`lätt` att nå, efter det blir det lite knivigare.

En kritik som ofta kommer upp i sådana här sammanhang är att man genom att bygga upp ett självförsörjande litet samhälle ställer sig utanför det stora industrialiserade samhället. Den kritiken är lite konstig kan jag tycka. Om man visste att oljan kommer räcka för evigt, om man visste att det gick att fortsätta som västvärlden gör, då kanske det hade varit konstigt och osolidariskt att bygga upp något nytt, något annat. Men det vet man ju inte, allt pekar snarare på motsatsen. Därför ska vi vara jäkligt glada att det är några som bygger upp jorden så att den går att bruka samtidigt som de bygger upp en stor kunskap som i stora delar har gått förlorad när de äldre generationerna har dött. I framtiden kommer antagligen minst 20% av oss behöva odla mat åt de andra till skillnad från de få procent som gör det idag. När den framtiden kommer kan vi vara glada över människor som de här.