Archive for oktober, 2011

Litet icosahedron-format hus

No such thing as waste

Tak av trä

Det finns så mycket olika varianter på takmaterial men det dom flesta tänker på är nog tegelpannor eller plåttak som ser ut som takpannor. Plåt är väldigt energikrävande att ta fram men sådana tak har å andra sidan en längre livslängd än betongtakpannor. Och vad finns det egentligen för alternativ som håller lika länge? Den frågan ställde jag mig själv. Varför finns det inget material som är ekologiskt sjysst och samtidigt så bra att det håller ungefär lika länge som byggbranschens alternativ. Jag har kollat en hel del på gröna tak men de är dyra och kräver en hel del kunskap och ofta att man lägger in en gummiduk av något slag i underarbetet vilket inte känns så kul.

Jag har tittat en hel del på gamla kyrkor och de vikingatida stavkyrkorna som har stått i tusen år. Det är otroligt vad enkelt det kan vara om man bara tar sig tid att titta utanför vad byggbranschen erbjuder oss. Byggbranschen har tagit fram produkter som de gör en stor förtjänst på när vi köper samt att det ska vara tidseffektivt att lägga eftersom det krävs av byggherrarna. Om man känner att man kan lägga lite av sin tid eller vara okej med att hantverkarna tar några dagar extra på sig kan man få ett tak som inte bara håller länge utan även är sjysstare mot miljön.

Handklyvna takspån tänker jag skriva mer om längre fram men kan säga att den tekniken kan hålla i upp till hundra år. Inte illa för en traditionell teknik. Spöar plåttaken med cirka fyrtio år. Då ska man komma ihåg att plåttak räknas som ett väldigt bra takmaterial med lång livslängd. Takpannor håller kanske femtio år. Betongtakpannor kortare.

Brädtak är precis som det låter brädor som läggs omlott och ofta med vattrade(skåror i brädornas längdriktning) brädor. Ett brädtak som läggs korrekt kan hålla  mellan trettio och femtio år. Det känns som en ganska enkel teknik som inte kräver så mycket förkunskaper. Kan man lägga tegeltak kan man nog lägga brädtak utan problem..

Pärt kan man se på gamla kyrkor lite här och var och denna teknik är mycket hållbar. Pärt som impregneras med olja och tjäras regelbundet håller längst. Jag vågar inte gissa på hur länge dessa tak håller men det bör vara väldigt väldigt länge. Pärt är ett material och en teknik som jag är väldigt sugen på att använda på mitt framtida hus.

Om man väljer trä som takmaterial ska man komma ihåg att man måste se till att taket blir ventilerat och att man har en såpass brant lutning att vatten snabbt rinner av.

Framtidens odling och Peak Fosfor

Peak fosfor kommer någon gång i framtiden inträffa. Ingen vet riktigt när men att den kommer är helt säkert eftersom fosfor är en ändlig resurs som används väldigt mycket, framförallt i jordbruket. Fosfor är nödvändigt för att vi ska kunna få den avkastning på vår odling som vi är vana vid. Utan fosfor kommer vi få anpassa oss till ett jordbruk som är kanske en tiondel så effektivt som dagens nuvarande fosforberoende och oljeberoende jordbruk.

Hur det kommer påverka mattillgången i världen samtidigt som vi rör oss mot en befolkning på nio miljarder människor är inte så jättesvårt att räkna ut. Det finns redan idag människor som inte har mat att äta varje dag, en miljard sådär, hur kommer dom klara sig i framtiden? Kommer det bli fler eller färre människor som svälter?

Det finns dock mycket vi kan göra för att mildra dessa effekter och skjuta upp Peak Fosfor. Framförallt kan vi effektivisera fosforanvändningen, spola(!) vattentoaletten och börja kompostera våra fekalier som innehåller fosfor och återanvända på våra jordbruk. Men på sikt måste vi hursomhelst anpassa munnen efter maten. Vi kanske helt enkelt inte kan vara så många människor på jorden. Men vart går gränsen? Fem miljarder? Sju miljarder? Nio miljarder? Har vi passerat den egentliga gränsen för länge sedan? Kanske passerade vi gränsen när vi började dopa våra jordbruk med bruten fosfor.

När oljepriset ökar på grund av Peak Oil och vi helt plötsligt står utan den billiga energi vi har vant oss vid för transporter och produktion kanske vi inte längre kan bryta och frakta fosforn som vi gör nu så även om Peak Fosfor ligger längre fram i tiden kan den komma fortare än vi tror pågrund av dominoeffekten. Peak Oil är som bekant om inte passerad så iallafall väldigt nära förestående, inom några år.

Nästa sommar har jag återigen möjlighet att odla (en del av) min egen mat vilket känns väldigt roligt och hoppingivande, kanske något som blir nödvändigt i framtiden för allt fler.

Kalkfärg

Traditionell kalkfärg är ett målningsmaterial för kalkputs på befintliga men även nya byggnader. Med traditionell kalkfärg kan äldre byggnader bevaras som vittnesbörd om sin tids byggnadsskick. Rätt utförd är kalkfärgen hållbar. Den är inte för tät och stark för något underlag och är lättare att renovera än alla andra putsfärger. Kalkfärg har lyster och en alldeles egen ytkaraktär. I denna skrift beskrivs hur man målar med traditionell kalkfärg och utgår från samma arbetsmetoder som förr men med en anpassning till de villkor som gäller för byggandet idag. Tonvikt har lagts på arbetsutföranden som ger ett hållbart resultat. Syftet är att visa hur man rationellt och kvalitetssäkrat målar med traditionell kalkfärg. Resultatet – målningen på väggen – skall ha ett historiskt riktigt utförande. Då kan en byggnad bevaras med sitt kulturhistoriska värde i behåll samtidigt som den är lätt att underhålla i framtiden. Skriften vänder sig till byggnadsförvaltare, projektörer, entrepenörer, arbetsledare och hantverkare. – Traditionell kalkfärg, baksidestexten

Den här boken är verkligen sprängfylld med kunskap om traditionell kalkfärg och kan rekommenderas varmt till alla som funderar på att använda sig av tekniken. Den är klart intressant ur ett Ekobygg-perspektiv då kalkfärg kan malas ner och återanvändas. Kan köpas här.

Tadelakt

Badrummet ser jag som det stora problemområdet i våra hus. Det används så otroligt mycket giftiga, skadliga material och man kan lätt fastna i fällan att tro att det saknas alternativ. En av de intressantaste lösningarna är en gammal teknik som har använts i flera tusen år med lyckat resultat. Nämligen Tadelakt. Jag klipper in lite information från wikipedia här;

Tadelakt eller marockansk tadelakt är ett kalkputs-baserad ytskiktsmaterial med flertusenårig tradition. Tadelakt har sitt ursprung i Nordafrika och är vanligt förekommande från Marocko i väst till dagens Turkiet i öst. Tadelakt är förekommande idag i Sydeuropa, då i Italien och Spanien men främst förekommande i Frankrike som i spåren av kolonialtiden tog tekniken med sig.

Lämplig yta kan vara sten, tidigare puts, betong eller modern våtrumsgips. Alla torra ytor med begränsad rörlighet i strukturen är lämpliga, väggar eller golv. Tadelakt har används som komplement eller tillsammans med kakel och mosaik. Tekniken som används kan variera och sägs vara lätt att lära sig men tar en livstid att bemästra.

Genom att blanda kalbrukspulver, pulveriserad marmor, mineral eller oxidpigment och vatten i rätt mängd får man en gräddfilsliknande konsistens som sedan appliceras oregelbundet på en jämn yta med en borste. Varefter ytan fått torka i 24 timmat appliceras ett andra lager som arbetas jämt med en glätta. under hela processen kan man ”bättra” genom att återfukta ytan innan man tillsätter mer av blandningen. Efter detta anda lager fått torka behandlas ytan med vatten och slipas slät och glansig med en slät sten i cirkulära rörelser. Detta stänger materialet och gör ytan så gott som vattentät. För att slutligen få ett mer effektfullt djup i ytan och ytterligare förstärka vattenmotståndskraften kan den behandlas med såpa gjord på olivolja eller med bivax. Ytan poleras till efterfrågad glans. Den färdiga ytan har en lång näst intill obegränsad livstid och sägs vara lika vacker till den dag då huset eller föremålet rasar samman. Exempel på platser man kan beskåda tadelakt i alla sin prakt och färgrikedom är i klassiska Hamam – turkiska bad, och i och på fasad och golv i palatsen i Marakesh. Detta är ett material och en teknik som är även börjat används igen i modern arkitektur.

Det är som vanligt så i vårt moderna byggande att en bättre lösning finns sedan gammalt men pga arbetstid eller att det är en billig teknik så pushar byggbranschen fram snabbare lösningar som kanske är dyrare för kunden men ger mer klirr i kassan hos byggherren. Dessutom vet jag inte hur försäkringsbolagen ställer sig till den här lösningen. Det styr ju också branshen men som synes ovan börjar tadelakt komma tillbaka som teknik/material så jag antar att det går att få igenom. Hursomhelst har jag hellre ett oförsäkrat badrum än ett badrum som läcker ut gifter som jag får i mig. Så konstig är jag.

Demokrati för vem?

Fantastiskt bra video som visar på svårigheten att leva upp till sina egna demokratiska ideal men också hur lätt det är att kritisera andra. Väl värd att se.