Archive for the ‘Trädgård’ Category

Radikal hemkunskap

Radikalhemkunskap

Ett inspirerande videoklipp om ett par som är till stora delar självförsörjande. Det är i ett helt annat klimat än vad vi har men man kan ändå ta med sig grunderna. Laga mat från grunden, skaffa höns och bin, kompostera/bygg jord, odla din egen mat, fruktträd och buskar kräver knappt något jobb men ger massa tillbaks. De presenterar själva det hela som radikal hemkunskap(Radical home economics) och menar att hemkunskapen idag mer handlar om hur man blandar ihop en kaksmet av halvfabrikat än att faktiskt laga mat.

 

Annonser

Rävarna i Råby – Småskalig ekologisk odling

rävarna i råby

Så här går det alltså till även idag i Sverige, trots all kunskap vi idag har om ekologisk kontra konventionell odling. Pengaintresset vinner alltid i slutändan eftersom vi inte accepterar att naturen är det som håller oss vid liv, alltid har hållit oss vid liv och alltid kommer göra det. Om vi inte förstör den bortom återhämtning vilket vi är på god väg att göra. Tänkvärd film om ett par som kämpat på med sina odlingar i trettio år men nu ska vräkas från sitt arrende och deras odlingar ersättas med storskaligt intensivt jordbruk.

Trädgårdsmur i Cobteknik

Jag har länge fantiserat om cob-murar i en framtida trädgård. Jag tycker de är så otroligt vackra med sina slingrande, organiska former. Tekniken ger en möjlighet att låta händerna skapa formerna och man behöver varken vattenpass eller tumstock. Muren växer fram genom lek och trevlig samvaro och blir som ett resultat av detta så vacker och självklar i sin omgivning.

Att det är naturliga material som används som kan hittas på platsen i de allra flesta fall är bara ytterligare en bonus. Dessutom behöver man inte använda sig av motorverktyg som väsnas och dånar samt är farliga för oaktsamma fingrar. Därför kan arbetet utföras av vem som helst i stort sett, alla kan vara med, tillochmed barnen som älskar att kladda med lerblandningen.

Delar av kinesiska muren har byggts med den här tekniken så man kan lugnt kalla den en beprövad byggteknik. Att bygga hus med tekniken är dock inte att rekommendera i kalla klimat som Sverige.

I filmen får vi också se byggandet av ett halmbalshus med bärande konstruktion av trä som är tänkt som ett exempelhus för att påvisa att halm är ett bra byggmaterial. Förhoppningen är att man med hjälp av det ska kunna få till en förändring av byggnormerna i USA  på sikt. Halmbalshus är absolut något jag vill bygga i framtiden och jag har redan läst in mig på en hel del litteratur på området och dessutom provat på tekniken på en kurs.

Vegitecture – Vertikal grönska i staden

Här har de kommit på ett fint sätt att få in mer grönytor i städerna som bidrar till att rena luften och skapar boytor för en mängd arter som fåglar, fladdermöss och geckoödlor. Samtidigt som de täcker för fula väggytor. Den här väggen ligger i Barcelona men det borde vara möjligt att göra här i Sverige med även om vårt klimat ställer andra krav på växterna och systemet.

Bondbönor gurka squash

Nu har jag slutskördat bondbönorna, squashen och gurkorna. Blasten och skidorna från bondbönorna har jag lagt tillbaka i landet så de kan brytas ner och återgå till jord. Det är bra för jordstrukturen och mikrolivet. Bondbönorna spritade jag med hjälp av en vän och förvällde och paketerade in för frysen så jag har till matlagning framöver. Bondbönor tänker jag odla mer av i framtiden. Himla rolig växt som ger mycket och är lättodlad. Gurka blev det litet mycket av i år och squash blev det alldeles för mycket av så det kommer jag nog skära ner på litegrann. Potatisen blev det inget med för jag var så sen men i framtiden ska jag odla riktigt mycket potatis har jag tänkt. Lättodlat, lättlagrat och bra avkastning 🙂

Odlaren beundrar sin skörd

 

Förväller bondbönorna

Gurka och squash slutskördades också

Bondbönorna förvällda och paketerade

Inpackade i tidningspapper för att skydda mot ljus och frysskador

Det blev fem rejäla paket med bondbönor som jag kan ha i grytor eller andra maträtter under hösten/vintern. Räcker till tjugo portioner skulle jag tro. Ganska bra utdelning på några timmars jobb totalt. Bondböna är en riktigt bra och rolig böna. Testa den om du inte redan har gjort det.

Läs gärna mina tidigare inlägg om odlingen här:
Odla för omställning
Odlingen i bilder

 

Latrinkomposten <3 fruktträd

Det här är den kompost som har stått i 2+ år. Jag har rivit själva kompostskalet av plast och ställt på en ny plats där komposten inte är i vägen. Den lilla hög ni ser på bilden är gissningsvis en sjättedel av den tidigare volymen så det packar ihop sig rätt bra under komposteringen. De gröna påsar som syns i mitten är de komposterbara påsar som tidigare användes i komposttoaletten. De är som sagt inte särskilt komposterbara. Marginellt bättre än en vanlig plastpåse skulle jag tro. Dessutom har de hindrat en fullständig kompostering eftersom bajset har legat i påsarna och inte varit särskilt lättåtkomliga för alla små varelser som hjälper till med nedbrytningen.

På grund av detta ser det inte så jättefräscht ut i skottkärran när jag öppnat påsarna och hällt ut innehållet. Det luktar dock inte alls bajs kan jag intyga så det har ändå skett en nedbrytning men det hade ju varit roligare att hålla på med om det varit mer jordliknande. Komposten har tyvärr inte fått så mycket kärlek under de år den har stått och det har tyvärr lett till det här lite tråkiga resultatet. När man ser sånt här kan man förstå att folk inte vill hålla på med torrtoaletter. Min morfar har en variant som funkar väldigt bra och blir jord på bara några månader så vid nästa tillfälle jag är där ska jag fota och skriva om det så ni får se hur bra det kan funka.

Vi har en del fruktträd på gården där jag bor varav några relativt nyplanterade så de behöver lite extra kärlek. Det är svårt att se det på bilden men det ligger fyra tegelpannor vid foten av trädet för att kväva ogräset. Pappen som legat under tegelpannorna har multnat bort och blivit jord så nu måste vi på med ny. Men först tar jag bort tegelpannorna och rensar bort ogräset som växer där så det blir en helt ren yta. På den kastar jag på kompostmaterialet innan jag täcker med kartong.

Ser inte så gott ut men för trädet är det just vad det är!

Här har jag täckt allt med kartong så att ogräset inte kan växa på sig och konkurrera med trädets rötter om näringen. Enligt vår trädgårdsmästarvän ska man alltid se till att minska konkurrensen för rötterna så att träden får etablera sig i lugn och ro. Man tager vad man haver och på den här gården har vi taktegel och skitkompost. Dessutom sluter man kretsloppen på detta sätt. Komposten räckte till fem träd så det är inget problem att göra sig av med den för en normalstor familj. En vanlig villatomt räcker gott.

Läs gärna mina tidigare inlägg om kompost och att sluta kretsloppen:
Framtidens odling och peak fosfor
Från jord till bord till jord igen
Återföra urin och sluta kretsloppen

Redskapshänge

För att vi ska kunna ha våra trädgårdsredskap nära odlingarna men ändå i skydd från vädrets makter bestämde vi oss för att bygga ett redskapsskjul. Efter ett tag kom vi dock fram till att ett skjul var lite onödigt och bestämde oss för något mindre. Det fick bli ett redskapshänge som jag kallar det. Platsen ovan valdes ut som ett lämpligt ställe att placera hänget. Jag fick klippa ut lite i buskagen och träden för att få till en bra plats.

Efter att ha ansat buskaget litegrann fick jag fram en bra plats att gräva gropar till fundamenten. De består av två plintar som är färdiggjutna och rejäla. Det vore ju mer miljövänligt att stoppa ner trä i backen istället för betong men de här plintarna håller bra länge och kan ju dessutom återanvändas väldigt enkelt när/om trädgårdshänget har spelat ut sin roll.

Jag sågade till två brädor av lite tjockare virke (28mm). Längden fick efter lite funderande bli 190cm och jag kapade till ändarna upptill med 15graders lutning som förberedelse för taket. Kapade till de tre mellanliggarna på 178cm så konstruktionen skulle passa fint mellan plintarna. Dessa är dels till för att kunna hänga redskapen på men också för att stabilisera konstruktionen. Virket är spillvirke som vi har liggande här på gården.

När man bygger ett väldigt litet tak blir också takstolarna väldigt små. De är bara 36cm har jag för mig. Tillräckligt för en rad tegel. Kommer räcka alldeles utmärkt för att skydda redskapen från regnet men utan att vara i vägen när man behöver ett redskap.

Här är läkten på plats och man ser hur formen kommer bli. Hänget är fäst i plintarna med en träkloss för att fylla ut mellanrummet eftersom brädorna är lite för tunna. Nu har jag fäst hela konstruktionen med genomgående bult M10 men det syns inte på den här bilden.

Här har jag fått på takteglet, nockpannorna och vindskivorna. Jag har också borrat hål i den övre brädan med en Irvingborr 22mm och satt dit pinnar som man kan hänga redskapen på. Allt material är återvunnet här från gården. Pinnarna har jag kapat från ett trasigt krattskaft. Över förväntan bra om jag får säga det själv.