Archive for the ‘Jordskepp’ Category

Jordskepp i Europa

earthshipsineuropebook

Jag har ju skrivit en del om jordskepp tidigare, både positivt och negativt samt även presenterat ett utkast på hur man skulle kunna bygga ett fungerande jordskepp här i kalla norden. För ganska länge sedan nu fick jag tag i en bok som handlar om jordskepp i Europa som följer mina tankar ganska väl. De har gjort ett allvarligt försök att studera de jordskepp som finns i Europa så att man på sikt kan utveckla det till något som faktiskt fungerar.

Något som är ganska vanligt förekommande bland jordskeppsentusiaster är den totala avsaknaden av kritik mot just jordskepp. Det är ganska underligt när man tänker på det. Om man ska ta på sig ett så stort projekt som att bygga ett eget hus bör man ju vara mån om att det blir så bra som möjligt. Det kostar inte bara pengar, det kostar även tid och svett. Jag är en snickare som byggt mycket konventionella hus men jag kan formligen ösa ur mig kritik mot det sättet att bygga. Jag känner timmermän som timrat många hus och de kan kritisera timrade hus. Det ser jag som något sunt. Att man kritiserar något betyder bara att man tar det hela på allvar, inte att man förkastar hela konceptet. Nog om det.

Boken jag läst heter Earthships in Europe och är skriven på engelska med en del svåra ord men jag tycker inte att det var några problem att läsa den. Författarna heter Mischa Hewitt och Kevin Telfer. Jag har läst från pärm till pärm men inte heller det behöver man ju göra. Den funkar bra att bläddra i för att ta ut det man tycker är det gottigaste. Boken är läsvärd för de av oss som antingen är intresserade av att bygga ett jordskepp eller bara fascinerade av konceptet. Michael Reynolds, grundaren av konceptet Earthships, har avböjt att delta på något sätt i boken men han och hans kompanjoner har varit med och byggt flera av jordskeppen som förekommer i boken.

Jag listar kapitlen här för att ni ska få en överblick av vad boken innehåller:
Introduction
What is an Earthship?
Construction methods
Building with waste
Renewable powersystems
Water
European builds
Earthship Fife
Eartship Brighton
Eartship France
Eartship Valencia
The groundhouse, Brittany
Earthship Almeria
Passive solar design and thermal performance
Conclusion: The future of earthships in europe

——————————————————–

Boken är väldigt grundlig och går igenom det mesta på ett pedagogiskt sätt även om vissa tabeller och liknande kan vara lite svårtolkade samt att texten kan kännas lite akademisk, men inte så pass att det stör alltför mycket. Författarna är tydligt influerade av de senaste årens utveckling av passivhus och deras fokus på lufttäthet men så länge man är medveten om det tycker jag boken ger mycket information som man kan använda sig av om man vill förbättra konceptet för vårt kallare klimat.

Det jag fann intressantast i boken var att slutligen få tillgång till lite uppgifter om kostnaden för ett jordskepp. Det är långtifrån gratis särskilt om man måste ta in en massa hantverkare till olika uppgifter. Man kan ju såklart ha tur och få tag i volontärarbetare som är snickare, rörmokare, elektriker, grävmaskinister osv men det är nog inte något man kan lita på.

Eartship Fife har kostat(bara materialen) 26.000£ alltså 258.000kr. Detta för ett jordskepp på 31kvadratmeter. De tog in Michael Reynolds och nio andra från USA som ledde arbetet i åtta dagar, oklart vad det kostade. Resten av arbetsstyrkan var gratis under hela byggtiden. Om man skulle sätta ett pris(löner) på arbetsinsatsen skulle man hamna på en slutkostnad på cirka 14.000kr – 16.000kr per kvadratmeter. Det tog två år att slutföra projektet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Foto: http://www.sci-scotland.org.uk Earthship Fife

Eartship Brighton kostade 3,2 miljoner kronor och det är på 124kvadratmeter vilket ger ett kvadratmeterpris på drygt 25.000kr. Även i det här projektet var Michael Reynolds och ett gäng av hans anställda med och startade upp bygget en vecka och kom sedan tillbaks på slutet och körde en vecka till. Det var tänkt att bygget skulle ta ett år men det drog av flera anledningar ut till tre års tid innan det blev klart.

EarthShipBrighton151005

Photo: Gaia Engineering (www.gaiaengineering.com) Eartship Brighton

Eartship France kostade 188.000 Euros då euron stod i tio kronor. Detta jordskepp är på 130kvadratmeter vilket ger ett kvadratmeterpris på cirka 15.000kr. Det tog ett år att bygga klart det hela. Intressant nog säger Gillian Trott att det troligtvis går att bygga ett jordskepp för cirka 5.000kr/kvadratmeter om man gör det helt själv men att det är viktigt att ha expertis. Men då ska man komma ihåg att man behöver mer isolering här uppe i norden så det kvadratmeterpriset blir automatiskt dyrare häruppe då isolering är ganska dyrt. Även i det här projektet var Michael Reynolds och några anställda med och startade upp projektet men här i hela sex veckor. De hade också många volontärer som hjälpte till. En av författarna till boken skrev 2008 en krönika om när han och hans fru sov över i Earthship France, den kan ni läsa här.

earthship france

Foto: Mnn.com Earthship France

Eartship Valencia är på totalt 188kvadratmeter och har kostat 630.000kr vilket ger ett kvadratmeterpris på bara 3.400kr. Men då har de också byggt helt själva, med lite hjälp från Michael Reynolds och hans anställda i mitten av bygget, och det tog dem sju år att bli klara. Det är inte alla som klarar att leva i ett bygge i sju år, kan lätt sluta med skilsmässa.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Foto: Oscar and Lisa Eartship Valencia

The Groundhouse har jag tidigare skrivit om här. De vill inte säga vad det kostade att bygga så man kan nog utgå ifrån att slutnotan blev ganska dyr. Det är iallafall på 140kvadratmeter totalt. Det här jordskeppet kanske egentligen inte kan kallas jordskepp då det skiljer sig en hel del från det ursprungliga konceptet. Det är inte off-grid och det har inte växtceller inomhus bland annat. Det är ändå med i boken då det så tydligt är inspirerat av jordskeppskonceptet.

the groundhouse

Foto: www.telegraph.co.uk The Groundhouse

Earthship Almeria är inte färdigbyggt än, de började 2007, men första etappen ska bli 81 kvadratmeter och det har hittills kostat 170.000kr. De bygger helt själva och verkar lugna med att det tar lite tid.

earthship almeria

Foto: Earthship Spain Earthship Almeria

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det tar längre tid att bygga ett jordskepp än vad många tror. Det är inte en särskilt enkel konstruktion om den ska funka här i kalla norden utan snarare komplex jämfört med många andra tekniker. Det är också dyrare att bygga ett jordskepp än vad många tror, mycket tack vare att vi här behöver en hel del isolering för att det ska gå att få någon sorts ekonomi i driften. Det man kan se i de jordskepp som hittills byggts är att de använder betong och cement i absurda mängder vilket är ett material som man helt borde undvika, särskilt om man ska ha någon som helst trovärdighet som ekobyggnation. Man kan få mycket hjälp från volontärer från hela världen.

Jordskepp i Falköpings kommun

Foto: Kevin Schot

Jag har länge följt utvecklingen av Sandra och Kevins jordskeppsbygge så gott det varit möjligt utan att faktiskt åka dit. Över Facebook således. Det har varit roligt att se det växa fram ur jorden med hjälp av enkla verktyg och muskelkraft. Spadar, släggor, hinkar och en och annan hammare. Jordskeppet är inte helt färdigt men det är delvis väldigt nära. Jag ser med spänning fram emot att se det helt klart då jag tror att det går att lära sig enormt mycket från detta bygge eftersom det är det första jordskeppet i Sverige.

Tyvärr är det så att det är byggt utan lov från kommunen så nu är det en massa bråk hit och dit om det ska få vara kvar eller inte. Kommunen har varit där flera gånger och tittat på det men inte kunnat komma till något beslut om hur de ska göra med det. Grannarna är inte jätte glada men Sandra och Kevin kämpar på. Det återstår att se hur det blir men nu går det iallafall att njuta av den här videon som en volontär har skapat och lagt upp. Erkänn att det är ett roligt projekt 🙂

Cocoon – jordskepp i nordiskt klimat

Jag har funderat en del på jordskepp och lite av mina tankar har kommit ut i diverse inlägg här på bloggen, ni kan läsa dem här innan ni läser vidare om min anpassning av konceptet till det nordiska klimatet.

Jordskepp – en introduktion

Jordskepp – en billig konstruktion

Gifter i jordskepp(däck)

Kritik mot jordskepp

Ofta har jag återkommit till behovet av att isolera jordskeppen mycket mer än vad som traditionellt görs om man vill bygga ett här i Sverige. Ofta misstas termisk massa, alltså ett materials förmåga att lagra värme, för isolering vilket får tokiga konsekvenser. Termisk massa kan tillexempel vara en tegelvägg som tar upp solens värme på dagen och ger ifrån sig den värmen under natten. Detta gör att termisk massa jämnar ut temperaturen under dygnen. I teorin blir det aldrig för varmt men heller aldrig för kallt. Isolering är det som håller värmen inne i byggnaden så att den inte sipprar ut genom väggar, golv och tak. Jag har försökt komma på ett pedagogiskt sätt att förklara skillnaden mellan dessa två begrepp men inte lyckats så ni får hålla tillgodo med ett dåligt försök.

Termisk massa är att sitta i en bastu tills du blir riktigt varm och sen gå genom snön till affären och tillbaka naken. Isolering är att ta på dig varma vinterkläder och gå till affären. Vad väljer du? Det är ju alltid roligare att vara naken men jag tror ni förstår min poäng iallafall 🙂

Cocoon är mitt försök att anpassa jordskeppsideen till det svenska klimatet och samtidigt försöka bevara så mycket som möjligt av grundtankarna. Jag tror inte alls på att försöka lagra sommarens värme i jordlagret under golvet och/eller använda jordvärmen då det är för kallt i jorden här i sverige för att man ska ha nytta av den i det utrymme man vill bo i. Däremot är den bra för att förvärma inluften under vintern då man får några plusgrader gratis.

Jag tror heller inte på att ha växter inne som renar ens vatten men det kan man såklart ha om man vill. Jag tror istället på att ha ett utedass inne i växthusdelen men avskiljt från bostadsdelen så att man kan kompostera skiten och gödsla med urinen på odlingarna. Det är ett viktigt steg för att sluta kretsloppen. Jag ser växthusdelen mer som ett sätt att få lite gratis värme på vintern och en bra plats att förkultivera sina grönsaker innan odlingssäsongen drar igång. Kan ju också användas som en mysig plats att fika och äta frukost på under kalla höstdagar och liknande.

Att samla regnvatten tror jag är ett bra alternativ när det kommer till bevattningen av ens odlingar och också helt okej till dusch och liknande men det är bra med mineraler och annat vi får från vatten som vi tar från berggrunden. Därför tror jag på att ha en borrad eller grävd brunn att ta dricksvattnet ifrån. Det här kan man ha olika tankar om men vi har inte samma behov av att samla vatten i Sverige som de har i New Mexico där jordskeppkonceptet har sitt ursprung.

Illustrationen ovan är nog ganska självförklarande men här kommer ändå en beskrivning. Du har din boyta där du har ett jord/lergolv för att det är så himla härligt att ha och funkar alldeles utmärkt. I taket har du som i de flesta jordskepp rundtimmer som har ett brädtak av råspont uppepå. Väggarna är putsade lättbetongblock men kan vara av något annat material tillexempel bildäck om man vill vara trogen original-jordskeppen och inte har något emot att bråka med kommunen och grannarna och diverse internetkrigare. I söder har man sin inglasade terass men jag har då alltså hoppat över drivbänkarna för odling och hantering av gråvatten.

Taket är ett kompakt grästak. Direkt uppepå råsponten ligger en tjärpapp och en platonmatta för att hålla ute all fukt. Efter det ligger 50cm hård mineralullsskiva. På denna ligger torv/jord och sen gräs eller sedumväxter. Platonmattan fortsätter vidare ner längs väggarna så den eventuella fukten leds ner till dräneringen under/runtom huset. Det är viktigt att ha ett takfönster eller flera för att få in ljus i huset annars kan det lätt kännas som att man bor i en bunker.

Utanpå väggarna av lecasten sitter en pordränskiva  30cm och direkt mot den är en fiberduk och sen dränerande material såsom grus.

Lergolvet ligger direkt uppepå en bädd av Hasoporisolering 50cm. Hasopor är återvunnet, uppblåst glas som ser ut som sten och har bra kapillärbrytande och isolerande egenskaper. Under detta är det dränerande material och dräneringsslangar som leder vattnet ut och ner i en stenkista.

Det här är iallafall mina tankar på hur man kan bygga ett jordskeppsliknande hus här i Sverige som jag tror kan fungera alldeles utmärkt. Jag tar dock inget ansvar över någon annans bygge eller för någon som har följt de här ritningarna. Jag är dock väldigt sugen på att testbygga det här lilla huset som jag har döpt till Cocoon själv så om pengar, tid och möjlighet dyker upp någon gång kanske ni får se det i verkligheten.

Garbage Warrior

Här är filmen om Michael Reynolds – skaparen av jordskeppskonceptet– helt gratis. Han har kämpat mot alla möjliga i sin kamp för att sprida sitt koncept och få behålla sin arkitektlicens. I den här filmen får vi följa han under flera års kamp och får även se lite jordskepp och ditten och datten. Klart sevärd om man är intresserad av alternativa byggtekniker, hippies och allmänt sköna lirare. Han är väldigt bra på att snacka och jag måste erkänna att jag var rätt negativt inställd till honom innan jag var på hans seminarium på KTH. Numera tror jag att han är rätt så ärlig i sin ambition att rädda världen och sådana människor har vi alldeles för ont om.

När ni har sett filmen får ni gärna läsa min kritik mot jordskepp. Filmen är egentligen en helt okritisk hyllning till jordskepp i allmänhet och Michael Reynolds i synnerhet så det kan behövas något för att balansera upp det hela.

Kritik mot jordskepp

Foto: David Verstappen/Earthship Belgium

Nu snubblade jag över en rapport Willy Raets skrivit som innehåller en hel del kritik mot jordskeppskonceptet. Det är väldigt ärlig kritik som är till för att vidareutveckla jordskeppstanken till att vara gångbar även inom Europa och de kallare delarna av världen. Jag länkar till hans kritik i slutet av det här inlägget och svarar på en del av hans synpunkter. Jag har själv en del kritik mot jordskeppskonceptet av några anledningar som jag tänkte redogöra för här nedan. Det finns fler anledningar än så men det är dessa jag har tagit upp i tidigare inlägg.

I mitt inlägg Jordskepp – en introduktion publicerat den 17 juli skriver jag;

Förhoppningen är att klara vintern men ännu har inget skepp byggts klart i Sverige så det är svårt att veta om konceptet funkar här. Eller snarare vet man inte ännu vad som krävs för att man ska få det att funka, att man kan få det att funka är ju självklart. Det handlar bara om hur mycket isolering och pengar man satsar på sitt bygge. Blir det för dyrt är det ju inte hållbart oavsett hur bra man tycker ideen och tankarna bakom är.

Och i mitt inlägg Ett vackert jordskepp publicerat den 7 september skriver jag;

Det är en del ändringar som skulle behövas göras för att bygga det här jordskeppet i Sverige. Man skulle behöva isolera väggarna i jordvallen samt golv och tak mycket mer men engelsmännen är vana vid sina kalla, fuktiga stenhus så de nöjde sig med det här. Dessutom skulle man behöve iallafall en men gärna två buffertsoner, växthusdelar, i söder för att ta hand om solinstrålningen på ett bättre sätt.

Tanken med två buffertzoner kommer från Michael Reynolds och den vet jag inte om jag tror på längre. Om det ens resulterar i att det blir varmare tror jag ändå att man förlorar så mycket ljusinsläpp att man blir tvungen att kompensera med mer belysning. Vilket troligen kommer leda till att det känns ännu mer som att man bor i en grotta vilket jag tror är negativt. Bättre då att satsa på bättre fönster i söderläget och skippa den extra buffertzonen.

Min slutsats när det kommer till att få konceptet att fungera här i Sverige är som jag skrivit ovan att man måste kompensera för det kallare klimatet med mer isolering som alltså innebär att bygget blir väldigt mycket dyrare. Jag tror helt enkelt att det blir för dyrt att bygga ett jordskepp om man ska isolera det i den utsträckning man behöver. För dyrt i den bemärkelsen att man då kan bygga ett mer konventionellt hus till ett billigare pris. Detta baserat på att källarkonstruktioner, vilket i princip är vad ett jordskepp är, är bland de dyraste konstruktionerna. Det är därför man väldigt sällan bygger källare nuförtiden bland annat.

Nu över till Willys kritik som ni kan hitta här – Performance of earthships. Hans kritik grundar sig på ett stort intresse för jordskepp och hur de fungerar, Han är alltså inte en motståndare till konceptet utan vill bara, precis som jag, att jordskepp ska fungera som det är tänkt även här i Europa/Norden.

First thing I had my doubts about is that he talks about tapping into the earths warmth. The way Reynolds explains it in ‘Comfort in any climate’ is that the temperature of the outer few feet of earth heat up and cool down in response to surface weather. However at about 4 feet (1.2 m) the temperature is more constant, around 58oF (14,4oC). That might be the case for New Mexico but it sure is not the case in most European situations.

Ja här i Sverige har vi verkligen inga 14,4grader i marken. Det har vi ju jordkällare som bevis på. Mellan 2 och 6 grader brukar de hålla året om vilket ger ett lite sämre utgångsläge om man vill utnyttja jordvärmen som Reynolds tänker. Här i Sverige blir vi tvungna att skydda oss mot markkyla istället för att ta del av markvärme. Alltså måste vi isolera mot mark.

Second thing of concern are the huge thermal bridges in Reynolds earthship design. To most construction engineers in Western Europe it is well know that thermal bridges can cause moist and mould problems. The difference in temperature between the insulated and not insulated part causes moist to gather at that point. This is not prevented by completly sealing of water from the outside since the produced moist comes from the inside. In time, when not properly handled, it will turn into mould.

Willy går igenom ytterligare tre punkter och redogör sen för några färdiga jordskepp som finns i Europa och problemen som har uppstått där. Det är ganska nedslående läsning för jordskeppsentusiaster men det är nyttigt och nödvändigt att kunna ta till sig av kritiken så att det hus man väljer att bygga är så bra det bara går.

Jag vill tacka Willy Raets och Earthship Europe för mycket intressant läsning.

Klotet i P1 om Jordskepp

Väldigt intressant program om bland annat Jordskepp. Här är lite information om programmet;

Karin Bradley, forskare på institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm, tror att jordskeppstrenden är ett tecken på att  människor tappat tron på samhällets förmåga att snabbt ställa om till ett fossilfritt och energisnålt samhälle. Som forskare i samhällsplanering tycker hon att det kan vara problematiskt om alltför många tänker främst på att rädda sig själva och inte söker efter större samhällslösningar. Samtidgt tycker hon att det är bra att framförallt många unga inom rörelsen visar att de tar miljöfrågorna på stort allvar.

Jag undrar varför människor tappar tron på att samhället ska ställa om till ett fossilfritt samhälle… Kan man dra några andra slutsatser av utvecklingarna i samhället. Sverige ska dra ner våldsamt på sina utsläpp men vi släpper ut mer än någonsin, får någon det att gå ihop? Vad ska man dra för slutsatser av det?

Vad jag däremot inte håller med om är att man skulle skita i samhället i stort bara för att man bygger ett jordskepp. Jag jobbar på alla sätt jag kan för att få människor i min närhet att fundera över vad de kan och borde göra för vår miljö och för varandra. Bland annat genom den här bloggen. I framtiden hoppas jag jobba med detta på professionell basis i någon form. Som Karin Bradley säger verkar det som att det man gör på individuell nivå står i motsatsförhållande till andra insatser vilket ju absolut inte är sant. Hursomhelst intressant program väl värt att lyssna på.

Här är länken till Klotet i P1;

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345&play=3501217&playtype=S%C3%A4ndning

Frågor som dyker upp

Efter att ha varit på en del filmvisningar av Hippieland börjar jag se vilka frågor som alltid har en tendens att dyka upp. Jag tänkte ta upp en av dom här, kanske tar jag upp fler längre fram men det skulle bli alldeles för mycket text om jag tog upp flera i samma inlägg. Nu senast i Uppsala ställdes frågan såhär: ”Varför bygger ni inte Halmhus istället för jordskepp?”

Det är svårt att svara på sådana frågor för varför gör man någonting överhuvudtaget? Oftast gör man väl det man tror är bäst utifrån de erfarenheter och kunskaper man besitter. Så gör iallafall jag. Men även ens personliga preferenser spelar såklart in. I fallet jordskepp kan man bara konstatera att dom som bygger såna hus oftast är väldigt fascinerade av tanken på att bygga och bo i ett jordskepp. Antagligen på grund av de värderingar som är inbakade i konceptet. Tanken om att vara självförsörjande, att ha en låg klimatpåverkan, att inte behöva slösa energi på att värma upp huset, att använda återvunnet material, att vara annorlunda – att komma bort från normen och att bygga själv.

Jag bygger inget jordskepp själv men har hjälpt mina vänner en del. Jag hoppas hjälpa dom mer framöver. Jag personligen skulle gärna bygga ett halmhus då det är en lockande tanke att man kan kompostera hela huset när man inte längre vill bo där. Men åter till frågan varför vi inte byggde ett halmhus istället för jordskepp i Skattungbyn.

För det första finns det ingen lera i marken så leran hade behövts ta in utifrån. Däremot finns det gott om sand. Det är nästan som en stor sandlåda. När man bygger jordskepp bankar man in sand/jord i däck vilket alltså innebär att det material som används mest finns tillgängligt på platsen. Detta sparar in en massa transporter. Däremot måste däcken köras in utifrån men dessa fanns inom en mil från bygget. Större delen av materialet till bygget har alltså hämtats in lokalt. Ett halmhus kanske ändå totalt sett skulle vara ett bättre val ur miljösynpunkt men som sagt är det de personliga preferenserna som ofta fäller avgörandet. Jonas och Elin som äger marken och står för bygglovet vill bygga sitt drömhus och det råkar vara så att det är ett jordskepp.