Archive for the ‘Kompost’ Category

Latrinkomposten <3 fruktträd

Det här är den kompost som har stått i 2+ år. Jag har rivit själva kompostskalet av plast och ställt på en ny plats där komposten inte är i vägen. Den lilla hög ni ser på bilden är gissningsvis en sjättedel av den tidigare volymen så det packar ihop sig rätt bra under komposteringen. De gröna påsar som syns i mitten är de komposterbara påsar som tidigare användes i komposttoaletten. De är som sagt inte särskilt komposterbara. Marginellt bättre än en vanlig plastpåse skulle jag tro. Dessutom har de hindrat en fullständig kompostering eftersom bajset har legat i påsarna och inte varit särskilt lättåtkomliga för alla små varelser som hjälper till med nedbrytningen.

På grund av detta ser det inte så jättefräscht ut i skottkärran när jag öppnat påsarna och hällt ut innehållet. Det luktar dock inte alls bajs kan jag intyga så det har ändå skett en nedbrytning men det hade ju varit roligare att hålla på med om det varit mer jordliknande. Komposten har tyvärr inte fått så mycket kärlek under de år den har stått och det har tyvärr lett till det här lite tråkiga resultatet. När man ser sånt här kan man förstå att folk inte vill hålla på med torrtoaletter. Min morfar har en variant som funkar väldigt bra och blir jord på bara några månader så vid nästa tillfälle jag är där ska jag fota och skriva om det så ni får se hur bra det kan funka.

Vi har en del fruktträd på gården där jag bor varav några relativt nyplanterade så de behöver lite extra kärlek. Det är svårt att se det på bilden men det ligger fyra tegelpannor vid foten av trädet för att kväva ogräset. Pappen som legat under tegelpannorna har multnat bort och blivit jord så nu måste vi på med ny. Men först tar jag bort tegelpannorna och rensar bort ogräset som växer där så det blir en helt ren yta. På den kastar jag på kompostmaterialet innan jag täcker med kartong.

Ser inte så gott ut men för trädet är det just vad det är!

Här har jag täckt allt med kartong så att ogräset inte kan växa på sig och konkurrera med trädets rötter om näringen. Enligt vår trädgårdsmästarvän ska man alltid se till att minska konkurrensen för rötterna så att träden får etablera sig i lugn och ro. Man tager vad man haver och på den här gården har vi taktegel och skitkompost. Dessutom sluter man kretsloppen på detta sätt. Komposten räckte till fem träd så det är inget problem att göra sig av med den för en normalstor familj. En vanlig villatomt räcker gott.

Läs gärna mina tidigare inlägg om kompost och att sluta kretsloppen:
Framtidens odling och peak fosfor
Från jord till bord till jord igen
Återföra urin och sluta kretsloppen

Tidningar istället för komposterbara påsar

Jag har ansvaret för latrinkomposten i det lilla kollektivet jag bor i och har funderat en del på hur jag ska kunna få komposteringen att fungera bättre och vara ännu mer miljövänlig. De komposterbara plastpåsar som vi hittills har använt är dels dyra och komposteras dessutom inte särskilt bra alls. Därför har jag nu slutat använda dessa och `tapetserar` istället skittunnan med gamla tidningar. Tidningarna är till för att underlätta vid tömningen och förhoppningsvis underlättar de att hålla tunnan fräsch så jag inte behöver hålla på och tvätta ut tunnan varje gång. Tanken är att det ska vara lika smidigt med tidningar som med komposterbara påsar. Det är alltså ett experiment så vi får se hur det går.

Jag började med att blöta tunnan invändigt litegrann och samlade ihop ett gäng gamla tidningar, det blev Fria Tidningen men jag hade ju hellre bajsat på DN om jag ska vara ärlig. Jag tapetserade insidan av tunnan med hela siduppslag överlappande runt ett varv. Efter det stoppade jag några blad i botten omlott, ganska många eftersom det är där påfrestningen kommer vara som störst. Efter det tapetserade jag en vända runt sidorna till innan jag lade några blad till i botten.

Jag klippte till en liten pottfrisyr(!) på tunnan för annars ville den inte riktigt stå som den ska i toaletten. Riktigt stiligt blev det om jag får säga det själv.

Nu är tunnan på plats i toaletten och man kan läsa nyheterna när man uträttar sina behov!

 

Återföra urin och sluta kretsloppet

Nu har jag då äntligen fått tömma vår urintank som är på 1000liter men den var överfull så det var nog närmare 1100liter. Det luktade inte jättegott men jag är inte så känslig för sånt där som det verkar, iallafall inte när jag jämför med hur illa andra tycker att det luktar.

Vår toalett har alltså urinseparering så allt kiss hamnar i tanken där det lagras tills vi tömmer den. Man får inte tömma hursomhelst eller närsomhelst. Vi har vissa datum som gäller för när vi får tömma. Det är egentligen ganska logiskt, vi får bara tömma ut urinen när växterna växer för det är bara då de tar upp urinet. Nu bor vi fyra stycken här så vi måste nog tömma tanken en gång till innan vintern för att inte tanken ska bli full innan nästa vår står i full blom.

Bild på det lilla 12volts systemet, en dränkpump och ett bilbatteri samt en helt vanlig trädgårdsslang. Fungerade alldeles utmärkt och ger mig hopp inför en framtid med solenergi. Fruktträd och en del odlingar men också hallonen och krusbärsbuskarna fick sig ett rejält tillskott näring av urinen. 🙂

Läs gärna tidigare inlägg om avlopp och kretsloppen:
Framtidens odling och Peak Fosfor
Från jord till bord till jord igen

Från jord till bord till jord igen

Sockerärtor på väg upp

Jag har tidigare skrivit om Peak Fosfor här på bloggen och om att vi måste sluta kretsloppen. Jag har även skrivit om att gå från tanke till handling. Nu tänkte jag redogöra för hur vi på gården där jag bor tar hand om vårt kiss och bajs på ett bra sätt. Vi sluter kretsloppen och får samtidigt en bra och härlig jord att odla i. Det gäller att förstå att vi inte kan leva på ett sätt där det finns något som vi kallar avfall/skräp, det är inte hållbart. Vi måste börja se allt som resurser som vi kan använda oss av. Den här låten är väldigt bra och förklarar tankesättet väldigt tydligt, dessutom är det en bra låt 🙂

Komposttoaletten

Toaletten skrämmer bort stadsborna som är vana att höra ett litet plums när de bajsar. Att inte bajsa i dricksvatten känns för dem läskigt. För mig känns det dock härligt att tänka på allt vatten man sparar och jag saknar heller inte plumset. Vår toalett har urinseparering så att vi kan använda kisset som gödsel på odlingarna under säsong. Kisset hamnar i en tank som vi sedan får tömma en gång om året. Bajset hamnar i en komposterbar påse som jag har ansvar för att tömma när den är full av skit. Påsen bär jag bort och lägger i komposten.

Toalett under renovering

Komposten

På baksidan av mitt hus står våra två komposter där allt skit komposteras. Komposteringen tar två år, efter den tiden är det inte längre bajs utan härlig jord som går utmärkt att odla i. Det finns många filmer på youtube som handlar om detta om ni söker på `Humanure` och dessutom böcker att köpa i bokhandeln. Många är rädda för att `odla i bajs` och tycker det känns ofräscht men det är ingen fara. Känns det ändå inte bra kan man lägga ut den komposterade bajsen i såkallade kompostlimpor under ytterligare några år innan man drar ut det på odlingarna. Eller så kan man använda det på växter som man inte äter av som buskar och träd. Dessutom är det så att medicin och gifter som vi har i vår avföring tas bättre om hand i form av jord än när det kommer ut i vatten. Man ska också veta att våra reningsverk inte renar medicinrester utan allt sånt går rakt ut i Östersjön där det ställer till stora problem för djurlivet med bland annat missbildningar på könsorganen.

Komposten

Odlingarna

Vi har skapat en odlingsplätt på tusen kvadratmeter här på gården där vi och de som vill ska odla till husbehov. Vi kallar det `Odla för omställning` och det handlar om att reducera utsläppen som våra livsmedel genererar. Dels behövs det inga transporter för de grönsaker vi odlar men det behövs heller inga förpackningar. När man handlar på affären får man ju ett berg med förpackningar som man sen måste gå och återvinna. Även om odling innebär en hel del jobb så slipper man också en hel del jobb pågrund av odlingen. Får jag välja mellan att sitta och påta i jorden och att gå runt i affärer och återvinningsstationer är valet enkelt.

Här ska snart odlas

Framtidens odling och Peak Fosfor

Peak fosfor kommer någon gång i framtiden inträffa. Ingen vet riktigt när men att den kommer är helt säkert eftersom fosfor är en ändlig resurs som används väldigt mycket, framförallt i jordbruket. Fosfor är nödvändigt för att vi ska kunna få den avkastning på vår odling som vi är vana vid. Utan fosfor kommer vi få anpassa oss till ett jordbruk som är kanske en tiondel så effektivt som dagens nuvarande fosforberoende och oljeberoende jordbruk.

Hur det kommer påverka mattillgången i världen samtidigt som vi rör oss mot en befolkning på nio miljarder människor är inte så jättesvårt att räkna ut. Det finns redan idag människor som inte har mat att äta varje dag, en miljard sådär, hur kommer dom klara sig i framtiden? Kommer det bli fler eller färre människor som svälter?

Det finns dock mycket vi kan göra för att mildra dessa effekter och skjuta upp Peak Fosfor. Framförallt kan vi effektivisera fosforanvändningen, spola(!) vattentoaletten och börja kompostera våra fekalier som innehåller fosfor och återanvända på våra jordbruk. Men på sikt måste vi hursomhelst anpassa munnen efter maten. Vi kanske helt enkelt inte kan vara så många människor på jorden. Men vart går gränsen? Fem miljarder? Sju miljarder? Nio miljarder? Har vi passerat den egentliga gränsen för länge sedan? Kanske passerade vi gränsen när vi började dopa våra jordbruk med bruten fosfor.

När oljepriset ökar på grund av Peak Oil och vi helt plötsligt står utan den billiga energi vi har vant oss vid för transporter och produktion kanske vi inte längre kan bryta och frakta fosforn som vi gör nu så även om Peak Fosfor ligger längre fram i tiden kan den komma fortare än vi tror pågrund av dominoeffekten. Peak Oil är som bekant om inte passerad så iallafall väldigt nära förestående, inom några år.

Nästa sommar har jag återigen möjlighet att odla (en del av) min egen mat vilket känns väldigt roligt och hoppingivande, kanske något som blir nödvändigt i framtiden för allt fler.