Archive for april, 2012

En annan värld är möjlig

Ibland hittar man sånger och musik som ger lite styrka. Sånger som man inte glömmer bort. Helt plötsligt går man och nynnar eller sjunger för sig själv och märker att man ler. Här är en sång som jag har fastnat för. Passar på att önska alla en trevlig valborg. Var rädda om varandra.

 

Annonser

Anders Wijkman om omställning

Anders Wijkman levererar en rad sanningar och tänkvärda ord. Väl värt att titta på.

Från jord till bord till jord igen

Sockerärtor på väg upp

Jag har tidigare skrivit om Peak Fosfor här på bloggen och om att vi måste sluta kretsloppen. Jag har även skrivit om att gå från tanke till handling. Nu tänkte jag redogöra för hur vi på gården där jag bor tar hand om vårt kiss och bajs på ett bra sätt. Vi sluter kretsloppen och får samtidigt en bra och härlig jord att odla i. Det gäller att förstå att vi inte kan leva på ett sätt där det finns något som vi kallar avfall/skräp, det är inte hållbart. Vi måste börja se allt som resurser som vi kan använda oss av. Den här låten är väldigt bra och förklarar tankesättet väldigt tydligt, dessutom är det en bra låt 🙂

Komposttoaletten

Toaletten skrämmer bort stadsborna som är vana att höra ett litet plums när de bajsar. Att inte bajsa i dricksvatten känns för dem läskigt. För mig känns det dock härligt att tänka på allt vatten man sparar och jag saknar heller inte plumset. Vår toalett har urinseparering så att vi kan använda kisset som gödsel på odlingarna under säsong. Kisset hamnar i en tank som vi sedan får tömma en gång om året. Bajset hamnar i en komposterbar påse som jag har ansvar för att tömma när den är full av skit. Påsen bär jag bort och lägger i komposten.

Toalett under renovering

Komposten

På baksidan av mitt hus står våra två komposter där allt skit komposteras. Komposteringen tar två år, efter den tiden är det inte längre bajs utan härlig jord som går utmärkt att odla i. Det finns många filmer på youtube som handlar om detta om ni söker på `Humanure` och dessutom böcker att köpa i bokhandeln. Många är rädda för att `odla i bajs` och tycker det känns ofräscht men det är ingen fara. Känns det ändå inte bra kan man lägga ut den komposterade bajsen i såkallade kompostlimpor under ytterligare några år innan man drar ut det på odlingarna. Eller så kan man använda det på växter som man inte äter av som buskar och träd. Dessutom är det så att medicin och gifter som vi har i vår avföring tas bättre om hand i form av jord än när det kommer ut i vatten. Man ska också veta att våra reningsverk inte renar medicinrester utan allt sånt går rakt ut i Östersjön där det ställer till stora problem för djurlivet med bland annat missbildningar på könsorganen.

Komposten

Odlingarna

Vi har skapat en odlingsplätt på tusen kvadratmeter här på gården där vi och de som vill ska odla till husbehov. Vi kallar det `Odla för omställning` och det handlar om att reducera utsläppen som våra livsmedel genererar. Dels behövs det inga transporter för de grönsaker vi odlar men det behövs heller inga förpackningar. När man handlar på affären får man ju ett berg med förpackningar som man sen måste gå och återvinna. Även om odling innebär en hel del jobb så slipper man också en hel del jobb pågrund av odlingen. Får jag välja mellan att sitta och påta i jorden och att gå runt i affärer och återvinningsstationer är valet enkelt.

Här ska snart odlas

Fyrkanten #18 – Du är vad du äter

Familj i vagn

Hittade det här korta klippet som handlar om en familj som på grund av den ekonomiska krisen blev tvungna att sälja sin restaurang och sitt hus. Lösningen blev att bygga ett litet hus på hjul med mycket material köpt på den amerikanska motsvarigheten till Blocket. Dels är det intressant att få en inblick i hur sårbar man är i det amerikanska systemet med få skyddsnät när man förlorar sitt jobb men framförallt är det intressant att se att det går att bo en familj med två vuxna och två barn i ett så pass litet hus. Tanken för familjen är att på det här sättet spara ihop pengar så att de kan bygga ett lite större hus där alla kan ha ett varsitt rum men utan att behöva ta något lån. Undrar när vi i Sverige kommer inse att stora lån kan vara en skuldfälla. De som hade stora lån på sina villor på 90-talet har nog en helt annan syn på det än de i min generation som bara har fått uppleva att priserna på våra hus/bostadsrätter bara stiger och stiger.

Kollaps – Livet vid civilisationens slut

Jag har tidigare skrivit om David Jonstad så jag hoppar över presentationen av honom. Istället går jag direkt till att presentera hans senaste bok. Kollaps – Livet vid civilisationens slut;

Att civilisationer kommer och går är knappast ett kontroversiellt påstående. Romarriket och Mayaimperiet är populära historiska exempel. Men att vår egen industriella civilisation har ett bäst-före-datum är svårare att acceptera. Likväl genomsyras Kollaps av detta faktum. Genom att titta på såväl nutid som historia försöker David Jonstad ge en bild av vad som får en civilisation på fall. En av de mer huvudsakliga orsakerna tycks vara komplexitet. Ju större komplexitet, desto större risk för kollaps.

Tre grundpelare bär upp den industriella civilisationen: Energi, Ekologi och Ekonomi. Det är storheter som kännetecknas av stor komplexitet och som dessutom är tätt sammanbundna med varandra. När den billiga fossila energin som hållit igång systemet börjar sina, när den ekonomiska tillväxten inte längre ångar på och när klimatet hettas upp är resultatet en kollapsartad krutdurk.

Det är skrämmande: Vi måste anpassa oss till en värld utan överskott på billig energi, med lägre levnadsstandard och hårdnad konkurrens om resurserna. Men också hoppfullt: Människan är anpassningsbar och har genom historien visat upp en enastående förmåga att genom samarbete, kreativitet och solidaritet skapa goda liv även i svåra tider.

Jag tycker den här boken är riktigt bra och den ger på ett lättfattligt sätt en översiktsbild över många av de problem vi står inför idag. Väl värd att läsa för alla som hyser den minsta oro inför vår civilisation och vart vi är på väg. De senaste åren har ju tecknen på en förestående kollaps blivit allt tydligare med ekonomiska krascher och här i Sverige ett kraftigt försämrat välfärdssystem. Jag tror att många har känslan av att vi har nått vägs ände. Att vi inte kan fortsätta så som vi gör. För er som tycker jag yrar är följande stycke ur bokens förord belysande;

Sådan är kollapsen, svårfångad, eftersom den inte består av någon plötsligt uppblossande händelse. Du vaknar inte en morgon och får höra Ekot meddela att >Nu är kollapsen här!<. Snarare är det en krypande process som blir kännbar för ett land, en stad, ett hushåll i taget, om kollapsen ens då fångas in i våra medvetanden. Vi har en förunderlig förmåga att anpassa oss till nya situationer utan att knappt märka det själva. Rätt som det är står vi där och ser det som rätt naturligt att fisken i Östersjön inte längre bör ätas för att den är fylld med så mycket gifter, att en svensk sommar är lika med torka och skyfall om vartannat. Eller att reallönerna är sjunkande.

Viktigt att poängtera är att den här boken inte är en domedagsprofetia full av hemska framtida scenarion. Den här boken handlar om vad vi kan göra för att förbereda oss på att leva vidare med mindre resurser till hands. Efter att ha läst boken känner jag mig snarare upplyft än nerslagen men det beror förstås på hur stor förkunskap man har om vår tids stora problem. Mina förkunskaper är stora, om dina är små kanske du blir lite förskräckt på tanken om att behöva odla din egen mat och bygga ditt eget hus men då ska du veta att det finns människor som jag – Förberedda människor – och vi hjälper dig gärna när kollapsen kommer.

Fyrkanten #17 – Marknadsanpassad moral