Cocoon – jordskepp i nordiskt klimat

Jag har funderat en del på jordskepp och lite av mina tankar har kommit ut i diverse inlägg här på bloggen, ni kan läsa dem här innan ni läser vidare om min anpassning av konceptet till det nordiska klimatet.

Jordskepp – en introduktion

Jordskepp – en billig konstruktion

Gifter i jordskepp(däck)

Kritik mot jordskepp

Ofta har jag återkommit till behovet av att isolera jordskeppen mycket mer än vad som traditionellt görs om man vill bygga ett här i Sverige. Ofta misstas termisk massa, alltså ett materials förmåga att lagra värme, för isolering vilket får tokiga konsekvenser. Termisk massa kan tillexempel vara en tegelvägg som tar upp solens värme på dagen och ger ifrån sig den värmen under natten. Detta gör att termisk massa jämnar ut temperaturen under dygnen. I teorin blir det aldrig för varmt men heller aldrig för kallt. Isolering är det som håller värmen inne i byggnaden så att den inte sipprar ut genom väggar, golv och tak. Jag har försökt komma på ett pedagogiskt sätt att förklara skillnaden mellan dessa två begrepp men inte lyckats så ni får hålla tillgodo med ett dåligt försök.

Termisk massa är att sitta i en bastu tills du blir riktigt varm och sen gå genom snön till affären och tillbaka naken. Isolering är att ta på dig varma vinterkläder och gå till affären. Vad väljer du? Det är ju alltid roligare att vara naken men jag tror ni förstår min poäng iallafall 🙂

Cocoon är mitt försök att anpassa jordskeppsideen till det svenska klimatet och samtidigt försöka bevara så mycket som möjligt av grundtankarna. Jag tror inte alls på att försöka lagra sommarens värme i jordlagret under golvet och/eller använda jordvärmen då det är för kallt i jorden här i sverige för att man ska ha nytta av den i det utrymme man vill bo i. Däremot är den bra för att förvärma inluften under vintern då man får några plusgrader gratis.

Jag tror heller inte på att ha växter inne som renar ens vatten men det kan man såklart ha om man vill. Jag tror istället på att ha ett utedass inne i växthusdelen men avskiljt från bostadsdelen så att man kan kompostera skiten och gödsla med urinen på odlingarna. Det är ett viktigt steg för att sluta kretsloppen. Jag ser växthusdelen mer som ett sätt att få lite gratis värme på vintern och en bra plats att förkultivera sina grönsaker innan odlingssäsongen drar igång. Kan ju också användas som en mysig plats att fika och äta frukost på under kalla höstdagar och liknande.

Att samla regnvatten tror jag är ett bra alternativ när det kommer till bevattningen av ens odlingar och också helt okej till dusch och liknande men det är bra med mineraler och annat vi får från vatten som vi tar från berggrunden. Därför tror jag på att ha en borrad eller grävd brunn att ta dricksvattnet ifrån. Det här kan man ha olika tankar om men vi har inte samma behov av att samla vatten i Sverige som de har i New Mexico där jordskeppkonceptet har sitt ursprung.

Illustrationen ovan är nog ganska självförklarande men här kommer ändå en beskrivning. Du har din boyta där du har ett jord/lergolv för att det är så himla härligt att ha och funkar alldeles utmärkt. I taket har du som i de flesta jordskepp rundtimmer som har ett brädtak av råspont uppepå. Väggarna är putsade lättbetongblock men kan vara av något annat material tillexempel bildäck om man vill vara trogen original-jordskeppen och inte har något emot att bråka med kommunen och grannarna och diverse internetkrigare. I söder har man sin inglasade terass men jag har då alltså hoppat över drivbänkarna för odling och hantering av gråvatten.

Taket är ett kompakt grästak. Direkt uppepå råsponten ligger en tjärpapp och en platonmatta för att hålla ute all fukt. Efter det ligger 50cm hård mineralullsskiva. På denna ligger torv/jord och sen gräs eller sedumväxter. Platonmattan fortsätter vidare ner längs väggarna så den eventuella fukten leds ner till dräneringen under/runtom huset. Det är viktigt att ha ett takfönster eller flera för att få in ljus i huset annars kan det lätt kännas som att man bor i en bunker.

Utanpå väggarna av lecasten sitter en pordränskiva  30cm och direkt mot den är en fiberduk och sen dränerande material såsom grus.

Lergolvet ligger direkt uppepå en bädd av Hasoporisolering 50cm. Hasopor är återvunnet, uppblåst glas som ser ut som sten och har bra kapillärbrytande och isolerande egenskaper. Under detta är det dränerande material och dräneringsslangar som leder vattnet ut och ner i en stenkista.

Det här är iallafall mina tankar på hur man kan bygga ett jordskeppsliknande hus här i Sverige som jag tror kan fungera alldeles utmärkt. Jag tar dock inget ansvar över någon annans bygge eller för någon som har följt de här ritningarna. Jag är dock väldigt sugen på att testbygga det här lilla huset som jag har döpt till Cocoon själv så om pengar, tid och möjlighet dyker upp någon gång kanske ni får se det i verkligheten.

23 responses to this post.

  1. inte dumt alls mannen …jag tror att du är på helt rätt väg!

    Svara

  2. Kul! Men, du har inte tänkt ha något tätskikt mellan mineralullen och gräs/torv/jorden? Blir den inte blöt då? Hur tänker du? 🙂

    Svara

    • Kul att du frågar. Jag tycker själv att det är lite läskigt men det är inget jag har hittat på själv så det är en godkänd konstruktion. Här kan du läsa lite mer om det som alltså kallas kompakta torvtak/grästak: http://www.rockwool.no/systemer/rocktorv+-+torvtakssystem/fuktforhold
      Handlar helt enkelt om att fukt inte är ett problem i mineralullen och att det inte kommer ner så mycket fukt i den som man kan tro. Man kan lägga 25% av mineralullen under fuktskiktet om man vill men jag har svårt att se fördelarna med det då det bara maskerar en eventuell läcka vilket bara gör den eventuella skadan större. 🙂

      Svara

      • Okej. Jag har läst tvärt om att fukt är problem i mineralull och att den tappar isoleringsförmågan vid fukt… Varför inte cellglas block? Eller lös hasopor eller leca ist? Hehe kan inte acceptera mineralullen!

        Svara

        • Ja alltså nu var det den här varianten jag valde för att den verkar väldigt enkel. I `Byggekologi` har ju Varis en annan lösning med Hasopor istället. Sen finns det en hel uppsjö av andra lösningar om man söker på grästak. Man får helt enkelt välja den man tror mest på. Jag har inte lagt något grästak själv så jag har svårt att `känna` vad som känns bäst. Det borde ju gå att byta ullen rakt av mot cellglasblock om man vill.
          Det som skiljer de olika metoderna åt är vart fuktspärren placeras, hur många spärrar som finns och om det finns luftspalt eller ej. Det är lite av en djungel. När jag orkar ska jag komma med en revidering av den här prototypen och försöka miljöanpassa det ännu mer. Ska rita in markrör och lite andra tekniska finesser med då. 🙂

          Svara

  3. Posted by Bewe on juni 9, 2012 at 1:13 e m

    Kul, det är ser bra ut! Jag gillar dina tankar för odlingarna. Det fungerar jättebra med Pordrän, som ökar det termiska isoleringen, samtidigt som den drainerar, ger den värme (som gick förlorad när man tog bort de fyllda torra däcken). Lecablock är också toppen att bygga med, jag menar däcken i all ära men med tanke på alla juridiska hinder, är kostnadsfrågan för väggarna rätt ointressant ur flera aspekt.

    Jag ställer mig dock frågande om du kan bygga en mur med Lecablock på en grund av Hasopor. Skulle bli instabil? Till sist är en voute i det drainerande lagret onödigt och krångligt.

    Det är på nåt sätt rätt i tiden med jordskepp, att se alla samtal på nätet inger hopp och om vi förenar våra krafter kanske vi snart kan förändra tankesätten och förändra världen!!! Lycka till och Bästa Hälsningar!

    Svara

    • Är wouten onödig alltså? Ja, jag är inte expert på grundarbete så det må så vara. Men så jättekrångligt tycker jag inte det är att göra. Jobbade ett litet tag som markarbetare. Nej du kanske har rätt om LECAblocken och hasoporen. Men om man armerar väggen borde det kunna gå, jag vill använda så lite betong som möjligt men man skulle ju kunna gjuta en grundmur förstås. Tankearbetet fortsätter! Tack för din respons 🙂

      Svara

  4. Posted by Bewe on juni 9, 2012 at 8:09 e m

    Jo vouten i grunden är dels för att ge rätt struktur åt det gjutna betongen samt att föra in isolering mot marken, i grunden. i din koncept är isoleringen ovanför och ingen betong gjuts, ingen voute! Vad gäller krånglighet är det en massa jag vet när man gör sånt, en rak plan är helt enkelt enklast. Jag tänkte bara att du kunde bespara dig besväret 🙂

    Jag går mycket och funderar om en murs stabilitet, jag måste hitta mer info om det, målet är att slippa behöva armera en grund, jag gillar tanken att bara behöva lägga mattor av lämplig material…

    Svara

    • Jaha så det är en teknik som används just för att gjuta betongplatta? Det var ny info för mig men nu när jag tänker efter så är det nog så det har använts ja. Tänkte att det hade något med vattnets rörelse i marken att göra med 🙂
      Har man en bra dränering som jag tycker att jag har i min ide så kanske man kan lägga ut stockar i botten och mura upp från det om man har kompakterat innan för att slippa betong eller andra tråkiga material. 🙂

      Svara

  5. Posted by Bewe on juni 9, 2012 at 10:27 e m

    Kanske… Om du har 50 cm Hasopor kan du skifta material en remsa, en meter bredd under murarna med 30 cm makadam 0-63, sen 10 cm styren skivor (ett slags frigolit med hög hållfasthet, blått) och en sista lager med 10 cm 0-63, packa väl… Kanske mura dubbelt…

    En annan tanke, om man murar så den blir L-formad, solidariskt på nåt sätt, ställer man L-muren på ett lager styren och återfyller inuti med Hasopor och golv, låter enkelt!!! 😉

    Svara

  6. Posted by Marre on september 16, 2013 at 12:36 e m

    Asså jag blir så sugen att göra ett ska samla pengar så att jag har råd att göra ett;)När jag har flyttat;)

    Svara

  7. Posted by Sara on augusti 26, 2015 at 4:18 e m

    Hej! Vilken fin sida och fina idéer! Vi ska bygga ett litet boende på vår tomt. Jag tänkte först en ladliknande enkel gråfärgad träbyggnad, men har nu läst på lite om jordskepp… Egentligen är jag inte så inne på idén om självförsörjning av vatten/avlopp/el då jag kan tänka mig att ha det på konventionellt sätt. Även självförsörjningen på värme känns lite avancerad att få till. Mer formen på huset, inbyggt i en kulle passar utmärkt på vår tomt, samt byggsättet, att vi skulle klara det nästan själva fast vi inte är byggnadssnickare.
    Nu har jag googlat jordskepp i bara ett dygn : ) och kan knappt nåt, men har några frågor:
    I din skiss här, tänker du dig en kompletterande värmekälla?
    Det här lergolvet, på glasmaterialet låter himla kallt?
    Jag är förtjust i bildäcken, menar du att de inte alls är isolerande utan bara funkar som termisk massa? Och en stabil och tung vägg.
    I en del filmer jag kollat är taket av metallgaller med nät på och sen lera och sen rätt högt med jord. Sedumtak med trä under låter trevligare, är det allmänt på nordiska jordskepp (fast det finns väl inte så många än)?
    Kommer snart att vara mer påläst…

    Svara

  8. Skulle vara kul att höra dina tankar om naturhus (hus-i-växthus). Vad är för- och nackdelarna mellan naturhus och jordskepp?

    Du har inte uppdaterat din blogg sen 2015 men hade gärna läst mer om detta.

    Svara

    • Ett jordskepp skulle ju kunna byggas som ett naturhus egentligen. Men det en ska komma ihåg med medelhavsklimatet i naturhus beror på att de har ett väldigt ineffektivt hus i ett växthus vilket innebär att det är att jämföra med ett uppvärmt växthus vilket är väldigt kostsamt energimässigt. Men OM en ska ha ett uppvärmt växthus är det kanske lika bra att bo i det. Tanken är tilltalande men alltså inte så klimatvänlig. Men allt är ju relativt så om en jämför med att bo i ett gammalt dåligt hus är det kanske en helt okej lösning.

      Svara

      • Tack för svar.

        Du skriver att naturhus inte är klimatvänligt. Trodde det var precis tvärtom. Att värmen som bildas i växthuset hjälper till att värma bostadshuset?

        Vad menar du med ineffektivt hus i växthus? Vet inte hur alla dessa bostadshus ha byggts men det finns en i jordskepps-stuk i Nordnorge (byggd av cob) och i Sverige finns några stycken, nån i timmer och nån annan i betong. Huset i Skurup (de var med i programmet Husdrömmar) byggde bostadshuset som om växthuset inte ens stod där med isolering och fjärrvärme (också betonghus).

        Inte helt på det klara med vad du menar med uppvärmt växthus. Vad jag vet är det bara bostadshuset och inte växthuset som värms upp. Växthus värmer väl upp sig själva när solen är framme?

        Såg ett klipp på YouTub (inte från Sverige) som tog upp fördelarna med att bygga ett växthus på sitt bostadshus. Då var det inte hus-i-växthus som naturhus utan mer som jordskepp (fast ett vanligt hus) med ett växthus på bostadhusets solsida. Det ger bättre inomhusklimat/luftkvalité och man odla. De skulle även dragit ner värmekostnaderna.

        Svara

  9. Posted by Emma Hansen on december 5, 2019 at 4:32 e m

    Jag råkade ramla över din blogg! Kul och intressant! Jag kanske kan vara behjälplig med fakta om du är nyfiken på hur det faktiskt funkar i verkligheten och byggkostnader också…
    Hälsningar Emma Hansen / earthship hällekil

    Svara

    • Hej Emma. Jag som driver bloggen är Markus i skattungbyn. Vi sågs i somras på ditt föredrag. Den här bloggen har varit död i rätt många år. Men låter den ligga kvar för att folk fortfarande läser den och blir inspirerade. Hoppas allt är bra i skeppet 😊

      Svara

Lämna ett svar till attlevadetlevandelivet Avbryt svar