Mura rörspis

Jag var hem till Phillip Weiss för att lära mig mura rörspis för ett tag sen men jag har inte haft tid att skriva ett inlägg om det förrän nu. En rörspis var vad man förr lät mura upp om man inte hade råd att mura upp de lite finare kakelugnarna men de har egentligen ungefär samma prestanda och de eldas på samma sätt. På grund av detta har de kallats `fattigmanskakelugn`.

Vi började med att lägga rödtegel i blöt i en liten balja, tio stenar åt gången för det var vad som fick plats. Det blir ett väldigt bubblande när man stoppar ner teglet för att luften då tar sig ut och upp till ytan. Det blir lite samma effekt som när man släpper ner en sockerbit i en läsk. Efter cirka tio minuter är all luft ute ur stenen. Det här gör man för att stenen inte ska suga fukten ur bruket när man murar med stenen. Det blir helt enkelt en bättre och mer hållbar fog när man murar med blöta stenar. Stenarna ska dock inte vara blöta på ytan när man lägger på fogen så stenarna får stå och rinna av sig lite innan man murar med dom. När spisen är färdig är det viktigt att den får torka ur helt hållet innan man börjar elda i den för annars kan den få sprickor.

Bilden är från ett annat tillfälle, glömde fota

Innan man lägger på något bruk ska man pensla stenen meden lervälling så att bruket fäster lite bättre, lite som man använder sig av slicker när man håller på med keramik. Sättfogsbruket lägger man på stenen under den sten du ska sätta/mura fast. Stötfogsbruket sätter du på den sten du ska sätta/mura fast. Sättfogen är den längre av de två som stenen vilar på och stötfogen är den kortare som trycks mot stenen bredvid. Sättfogen kan man lägga på så det jäser ut lite mellan fogarna när man sätter stenen, på så sätt vet du att du har bruk hela vägen ut. Av samma anledning är det bra om du tar på bruket lite rundat i formen. När du har satt en sten och är nöjd med den är det bra om du låter den vila ett tag, cirka tio minuter.

Blanda bruk
Man använder lerbruk när man murar spisar då lerbruk har väldigt bra egenskaper. Det kan svälla och krympa utan att det påverkar fogarna nämnvärt. Murbruket blandade vi till i en stor zinkbalja med proportionerna 1:3(lera:sand). Vatten tar man i så att den färdiga konsistensen blir som smuldeg på ett ungefär. Lervällingen blandar man till så att det blir som välling och då använder man bara lera och vatten.
Istället för köpt eldfast bruk blandade vi ett eget bruk med liknande egenskaper då det eldfasta bruket är väldigt dyrt. Det blandade vi till med proportionerna 1:4 eller 1:5(lera:sand). Detta bruk användes till att mura ihop de eldfasta tegelstenarna och för att putsa ugnens innerväggar. Vi blandade till alla blandningar för hand och/eller till fots genom att trampa och knåda blandningen i zinkbaljan. Det är härligt att slippa oväsendet från verktyg och istället för hörselkåpor kunna njuta av ett gott samtal med sin arbetskamrat. Dessutom får man en helt annan förståelse för materialet när man hela tiden är i direkt kontakt med det. Till skillnad från betong och andra moderna material är lerbruket heller inte skadligt för oss människor.
Börjar bruket kännas för torrt kan man återfukta det eftersom för hand med lite vatten. Det får förstås inte bli alldeles för torrt men det där brukar man lära sig efter ett tag då det märks ganska tydligt när man jobbar med det.

Knacka sten
När man ska dela en sten använder man inte en såg eller en kap. Man gör en anvisning med hammaren genom att dra upp ett litet spår i stenen. Man börjar med några kraftiga slag på kortsidan och fortsätter sedan försiktigare längs med anvisningen på bredsidan.
Stenen börjar låta mer och mer ihåligt för varje slag och rätt som det är spricker den längs anvisningen. Det kan krävas lite övning men det är lättare än man kan tro. Det viktiga är att man håller stenen i handen när man gör detta och inte lägger den mot ett stumt underlag. Det ska vara svikt i handen/stenen för annars blir inte sprickan längs med anvisningen. Ska man slå bort material från en sten börjar man alltid utifrån och in mot mitten, när man kommer till mitten får man börja utifrån och in mot mitten från andra sidan igen. Annars spricker inte stenen som man vill. Det är lättare att knacka torra stenar så planera om möjligt för detta så du har några sten som du inte har lagt i blöt. Men kom ihåg att lägga dom i blöt innan du murar fast dom i konstruktionen.

Wellpapp
Wellpapp används i expansionsfogarna och brinner upp när spisen eldas för första gången. Tanken med expansionsfogarna är att det eldfasta teglet ska kunna expandera/svälla av värmen utan att trycka sönder spisen, eftersom det eldfasta teglet expanderar mera och fortare än det vanliga rödteglet. Det blir en otrolig kraft som utvecklas när stenarna sväller och då gäller det att det yttre icke eldfasta lagret av tegel inte är i vägen. Risken är att hela spisen ramlar sönder. Detta r utöver att vara tråkigt/jobbigt potentiellt även farligt.
Sverigespis
Den rörspis vi murade kallas lämpligt nog för `Sverigeugn` och var den variant som är lättast, viktmässigt, av de olika varianterna. Det är viktigt eftersom spisen bara står på golvet, men på våningen under löper köksväggen ovh håller på så sätt upp den extra vikt som bjälklaget belastas med pga spisen. Ritningen till den här spisen och elva andra kan du hitta här. Den största skillnaden mellan de här rörspisarna och de traditionella svenska modellerna är att eldstadsluckan är helt tät, vilket innebär att läckaget av värme ut genom skorstenen minimeras. De har dessutom ett mer optimerat förhållande mellan eldkammarens och eldstadsöppningens storlek, rökkanalernas längd, de värmealstrande ytornas storlek och massan, vilket gör att man kan bygga lättare ugnar med samma uppvärmningsförmåga.
När du murar upp rörspisen ska du ha ett litet avstånd mellan den och murstocken så du får maximal strålningsyta samt ger murstocken möjlighet att röra sig fritt. Detta motverkar sprickbildningar som kan uppstå när rörspisen tvingas röra sig i förhållande till murstocken pga att den sväller av värmen från elden. Spisen blir effektivare utan puts då mer värme strålas ut istället för att lagras i spisen. Den värme som lagras i spisen försvinner gärna upp genom skorstenen och vi vill ha kvar värmen i huset. Trots detta är rörspisen ofta varm i ett dygn efter en eldning men såklart beror det på hur kallt det är. Att inte putsa spisen innebär också att man måste vara extra noga med fogarna som annars lätt kan läcka genom små springor.


Här kan man se början av spisen. Det är ett litet utrymme under spisen som bara består av luft för att skydda trägolvet mot värmen. Den lilla blå baljan är där vi blötte våra stenar. Det vita som syns ovan de två nedersta stenarna är ett lättbetongblock som bär upp resten av spisen. 

Phillip sätter de första stenarna och svarar samtidigt på minst tusen frågor från mig.

En annan vän hjälpte till och murade.

Tittar ni noga kan ni se den påpenslade lervällingen som gör att fogarna fastnar bättre.

Luckan som sitter ihop med en krage sätts på plats efter ett antal justeringar. Kragen håller ihop spisen lite då den sväller av värmen under eldning.

Ett lager till fixeras. Det är noga med den sista stenen där det kan vara knepigare att få till en tät fog.

En såkallad `Kärring`, men vi kallade den hjälpbräda, kan användas för att jämna till raderna om de har blivit ojämna.

Jag är fram och kikar med vattenpasset för att se att stenarna ligger i våg, mest för att få vara med på bild🙂

Inuti spisen murar man med eldfast tegel som måste ligga fria från rödteglet åt minst två håll. Detta pga den kraftiga expansion som sker när man eldar. Fogar som ska vara fria tätas med wellpapp för att se till att det inte hamnar murbruk där. Skulle det göra det kan man spräcka hela spisen när man eldar så detta är ett viktigt moment.

Philipp fixerar det eldfasta teglet.

Rökgångarna börjar ta form, stenar testas på plats. Ritningen dubbelkollas, hur var det nu igen?

Wellpappen sticker upp men den eldas upp vid första eldningen och sen ligger det eldfasta teglet helt fritt från rödteglet. Efterbrännkammaren kräver lite extra funderingar och kapningar men tillslut får vi till det.

Ett lager stenar liggandes pga rökkanalen men det ger också ett tilltalande yttre med en liten hylla som går runt spisen.

Man får vara noga med vattenpasset hela tiden så det inte spårar ur åt något håll men det är ändå klurigt att få spisen helt rak överallt. Men jag tycker bara det skänker spisen karaktär. Alla spisar får sitt eget unika utseende. Lite som att människor har sneda näsor eller buskiga ögonbryn. Det är det som sticker ut som gör spisen eller personen intressant.

Ännu ett lager, nu börjar det närma sig en färdig spis.

Philipp jobbar på endast med pauser för fika och trevlig samvaro.

Det är viktigt att ha tillgång till riktiga ställningar när man börjar komma upp i höjd… men en stol går ju också bra.

Från det liggande lagret sten i mitten putsar man rökgången istället för att mura med eldfast tegel. För att armera putsen använder man hönsnät. Spisen har delat sig i två kanaler och spjället läggs på plats.

Här ser man de två kanalerna som alltså är samma kanal. Röken går upp, ner och upp igen med en efterförbränning som gör att ofullständigt förbrända gaser och partiklar brinner upp istället för att åka ut i skorstenen.

Kronan på plats och i bakgrunden skymtar anslutningen till murstocken. Nu ska spisen stå och torka ur innan man kan ta den i bruk. Det var väldigt kul att få vara med och dokumentera byggandet av den här spisen och jag kan rekommendera att gå en kurs hos/med Philipp Weiss om man är intresserad av att lära sig mura en rörspis då han är mycket lugn och pedagogisk samtidigt som det faktiskt bara tog två dagar att mura upp spisen.
Materialkostnad och tidsåtgång
Vi har försökt räkna på vad det kostar att mura upp den här spisen om man gör det själv och kom fram till följande;
125 Rödtegel(halvtegel) a`10kr styck 1250kr
25 eldfasta tegel a`65kr styck 1600kr
Spjäll cirka 400kr
Rökrör anslutning skorsten cirka 1000kr
Lucka + krage cirka 2000kr
3st Ytong plattor, kan ersättas med Hasoporplatta cirka 300kr
Lerbruk 2 säckar cirka 200kr
Bygganmälan cirka 1500kr
Besiktning cirka 750kr
Gnistskydd cirka 100kr
Till en total kostnad på cirka 9000kr. Philipp har smidit lucka, spjäll och krage själv så den kostnaden är svår att spekulera om men de priser jag har angivit är vad man borde kunna få de grejerna för om man hittar en bra smed. Philipp håller gärna kurser för intresserade.
Vi uppskattar tidsåtgången till ungefär 40timmar.

6 responses to this post.

  1. så intressant! jag ska se till min kamin nästa år, röret är lite skruttigt och behöver bytas. men det skulle vara trevligt med en finare kamin, som den här. har även kollat mkt på massugnar men de passar nog i större hus.. tack för detaljerad info, uppskattas:)

    Svara

  2. Posted by Tor Wågman on mars 2, 2014 at 7:20 e m

    Hej hej!

    Jag skulle gärna vilja ha kontaktuppgifter till philipp Weiss. Hade tänkt mig en rörspis och en kraschkurs i murning.

    Mvh /Tor Wågman 0733-625 825

    Svara

  3. Posted by Jens Thronborg on oktober 9, 2014 at 5:28 e m

    Riktigt rolig ugn! Jag har aldrig sett en sådan. Jag har kollat internet utan att hitta något. Fungerar den bra, hur länge håller den värme? Är det något som ni borde gjort annorlunda med facit i handen?

    Svara

    • Den fungerar väldigt bra. Konstruktionen har väl hundra år på nacken så konstigt vore det annars🙂

      I det hus den står håller den värmen ett dygn under kalla nätter. Viktigt att komma ihåg att värmen beror på utrymmet, isoleringen och kaminen inte bara värmekällan.🙂

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: